Närproducerat positivt men fjärran
Även om regionen skulle vinna på mera närproducerat finns det en stor klyfta att överbygga. Producenterna är i alla fall redo.
– Jag är säker på att jag skulle kunna leverera ärter till hela Raseborg.
Det säger Anna Alm, jordbrukare på Mörby gård i Ekenäs. Samtidigt är hennes spontana reaktion att det i nuläget skulle vara omöjligt.
– Bondens ekonomiska marginaler är redan så små.
Det går alltså inte att konkurrera med de stora råvarupartier som till exempel kommunerna köper in till sina storkök. Och kommunerna har knappast heller möjlighet att höja budgeten.
Stora volymer orealistiska
Alm menar ändå att frågan inte borde ses så svartvitt. Man kan börja försiktigt.
– Om kommunen vill ha allt från en gård går det inte. Men med flexibilitet kan man byta ut en del.
– Sen då de kan köpa långtradarlass till ett bra pris är det en annan sak. Att sälja större partier kan förstås vara bekvämt.
Päivi Töyly från utvecklingscentret Brahea vid Åbo universitet tror att grunden för mera närproducerat redan är lagd.
– Det är åtminstone min syn att mängden närproducerat ökat i storköken. Dessutom växer det hela tiden.
Töyly representerar söktjänsten Äkta Smak. Med den hittar man sina närmaste närproducenter via nätet. Utifrån den erfarenheten menar hon att den ökade efterfrågan på närmat gör att fler vågar satsa på produktionssidan. Det förbereder producenterna ifall även kommuner och livsmedelsföretag börjar satsa.
Rätt riktning
Anki Aspée, ordförande för Slow Food Västnyland skriver under kontentan av rapporten från Helsingfors universitet till fullo.
– Stora partier må vara billigt på kort sikt, men tänker man lite längre är det inte så.
Förutom bättre kvalitet på maten ger det med säkerhet flera regionala jobb.
– Det borde vara ett otroligt viktigt argument här i Västnyland, säger Aspée.
Att närmat blivit en imagefråga även för stora matbutiker de senaste åren ser hon som en vägvisare.
– Det här är en stark motreaktion. Om vi sedan har regler som gör det besvärligt är det mycket tråkigt.
Början i politiken
Även om reformerna i upphandlingslagen ännu är fjärran ser de flesta producenterna att man borde kunna påverka andelen närproducerad mat i kommunens kök.
– Det handlar jättemycket om politikernas aktivitet, säger Anna Alm.
Gårdskulla gård i Sjundeå har en liknande syn. De har till exempel leverat produkter till Sjundeås skolkök för en dag, närmatsdagen.
– Det är inte en prisfråga. Om viljan finns går det att lösa, säger ägaren Gustav Rehnberg.
Livsmedelsföretagen har förstås friare händer men även där kommer ekonomin emot.
I dagens läge säljer Anna Alm majoriteten av sina produkter direkt från gården, vilket hon trivs med. Därtill köper en privat skola produkter till sitt kök. Till livsmedelsföretag har hon däremot sålt endast sporadiskt och att sälja till regionala sådana skulle innebära ännu mindre marginaler.
– De har verkligen svårt att betala extra.
Om produkterna ska vidareförädlas regionalt och ekologiskt blir det knappast tillräckligt kostnadseffektivt.