Närproducerad mat är en god affär
Det vore ekonomiskt lönsamt att köpa mer närproducerade råvaror, enligt en färsk rapport från Helsingfors universitet.
Rapporten gäller både livsmedelsföretagens inköp och offentliga upphandlingar. Motiveringarna för större andel närproducerade råvaror är strikt ekonomiska.
– Det lönar sig att främja användandet av närproducerad mat inom offentliga sektorn. Kommunernas beslutsfattare borde inse att närproducerad mat ger positiva synergieffekter till regionens ekonomi och göra upp en strategi för hur användandet av närproducerad mat ska öka, säger forskaren och projektledaren Leena Viitaharju.
Undersökningen utgår från landets 19 landskap. Framtidens vinnare är de som får andelen närproducerad mat att växa. Förlorarna är de som köper mer från andra regioner.
I genomsnitt köper livsmedelsföretag i Finland i dag drygt 20 procent av sina råvaror inom det egna landskapet och ungefär hälften från övriga Finland. Motsvarande siffror för upphandling är 15 och 65 procent.
- Närproducerad mat saknar officiell definition, men produceras av lokala råvaror i närområdet. Andra viktiga egenskaper är färskhet och spårbarhet.
- I Nyland köper livsmedelsföretag endast 5 procent av råvarorna från egna regionen. Inom upphandling i Nyland är andelen ungefär 17 procent.
- På Åland är andelen närproducerade råvaror inom livsmedelsindustrin störst, hela 65 procent.
- Andelen ekologiska råvaror varierar mellan 1 och 15 procent och uppskattas öka.
- Rapporten om de ekonomiska effekterna kan laddas ned på helsinki.fi/ruralia/julkaisut/pdf/Raportteja118.pdf.
Enligt en prognos förlorar Nyland till exempel 2 miljoner euro om andelen närproducerade råvaror inom livsmedelsindustrin minskar med en procentenhet fram till 2020. Birkaland vinner 13 miljoner euro och 180 årsverken om man som förutspås lyckas öka andelen närproducerat från 10 till 20 procent.
Direkt och indirekt inverkan
I rapporten sägs att närproducerad mat är en del av regionernas och kommunernas näringslivsutveckling.
Projektchef Leena Viitaharju, kan man kort och gott säga att närproducerad mat är ekonomiskt bra för kommuner och regioner?
– I princip ja, närproducerad mat innebär för kommuner och regioner naturligtvis företagsamhet, som har inverkan på flera närliggande näringsgrenar. Förutom att företag får inkomster till sig självt och sina arbetare generas den här vägen bland annat skattepengar till kommunerna och ett växande behov inom andra branscher, som logistik. Inverkan sker alltså både direkt och indirekt.
Andelen inhemskt viktigast
Nu köps hälften eller mera av maten från övriga regioner och de har olika tyngdpunktsområden i produktionen. Det är otänkbart att få tag i allting inom den egna regionen. Det viktigaste enligt Viitaharju är att öka andelen inhemska råvaror vid upphandling.
– Om man efter det ännu lyckas höja närproducerade matens andel så är det ännu bättre.
Kan det vara lönsammare för kommuner att köpa närproducerad mat även om priset vore lite högre?
– Det handlar om hur regionen som helhet gynnas. Om kommunen köper tjänster och produkter från det egna området så stannar pengarna där och ökar områdets näringskraft och välbefinnande.
En annan viktig fråga är relationen mellan pris och kvalitet. Viitaharju lyfter fram att det billigaste alternativet (som så gott som alltid väljs vid upphandling) i många fall har visat sig vara sämre, alltså dyrare, i det långa loppet.
Varför fokuserar rapporten på just landskapen?
– Det är främst av tekniska skäl. Närproducerad mat har inga skarpa gränser, men undersökningen behöver någon gränsdragning och landskapen är då lagom stora områden.
Västnyland är på gränsen till Egentliga Finland. Vad är bättre, att köpa potatis från Bjärnå som hör till ett annat landskap eller från andra ändan av Nyland?
– Landskapsgränserna är bara byråkratiska gränser. Regionalekonomiskt tänkt lönar det sig att köpa nära ifrån så att det för med sig arbetstillfällen och pengar till det egna området. Inom kommunen tänker man förstås i första hand på köp inom kommungränsen och hur de påverkar skatteintäkterna.
"Lagen inget hinder"
Det suckas ofta över att det vore fint att köpa mera lokalt, men att upphandlingslagen inte tillåter det.
Men i rapporten sägs för det första att det behövs framför allt vilja i kommunerna för att öka andelen lokala upphandlingar. Och för det andra ska upphandlingslagen förnyas inom två år och förenklas, samt bli mer flexibel.
Offentliga sektorn köper årligen livsmedel för 440 miljoner euro. I framtiden förutspås andelen råvaror från egna regionen öka något, men detsamma gäller andelen råvaror från utlandet.