Bokmalarnas nya högborg öppnade
Ljust. Rymligt. Modernt. Asketiskt. Fint. Halvfärdigt. De orden beskriver Ingås nya bibliotek enligt de första användarna.
– Jag har väntat på att biblioteket ska öppna som på soluppgången, säger Mikko Sergejeff som sedan en månad tillbaka, det vill säga lika länge som gamla biblioteket varit stängt, har varit utan en fysisk plats att arbeta vid.
– Hemma kan jag inte jobba, där finns för många frestelser. Biblioteket är därför perfekt.
För tillfället är det tyst i biblioteket, men Sergejeff befarar att tystanden lätt kan brytas. Senast då skolbarnen väller in blir det hössligt tror han.
– Jag efterlyser därför ännu en tyst läsesal till detta bibliotek, säger Sergejeff som i övrigt är nöjd med de nya lokalerna.
Inga kvällsbesökare
Sinikka och Aarno Koskinen, bägge två flitiga biblioteksbesökare, saknar ingenting i de nya utrymmena.
– Inte ens ett café saknar jag. Det finns ju flera andra här alldeles intill, säger Aarno Koskinen.
Tvärtom tycker de att de nya tekniska arrangemangen, som tillåter användarna att också komma in i huset utanför de egentliga öppettiderna, till och med känns onödigt påkostade. Åtminstone för dem.
– Vi orkar inte lära oss hur vi ska komma in här kvällstid, så vi bad inte ens om att få en pinkod till dörren, säger Sinikka Koskinen.
Videospel är favoriter
Till de tekniska nyheterna hör också spelkonsoler i ett rum försett med glasväggar, mitt i biblioteket. Hit har Erik Backman, Alfred och Elliot Niemi hittat. De sitter framför den enorma tv-rutan och väntar på att, som de första användarna, få i gång bilspelet Mariocart.
Alfred Niemi passar under tiden på att berömma bibliotekets utseende.
– Det ser ut som en smyckesaffär, men i hyllorna finns böcker i stället för smycken.
– Ja, här är ljust och fint, men lite mera färg kunde det finnas på väggarna, fyller Erik Backman i.
Han tycker att det nya biblioteket nog är vackrare än det förra, men har också kritik att komma med.
– Det är svårt att hitta barnböckerna. De borde finnas i ögonhöjd genast då man kommer in.
Chefen har förklaringen
Just nu är det ungdomsböckerna som fått paradplatsen, vid ingången.
Är det ett strategiskt val, för att få unga att läsa mer, bibliotekschef Maria Tverin?
– Nja, det är snarare så att vi tyckte att barnböckerna måste finnas i anslutning till vuxenlitteraturen, eftersom barn sällan kommer ensamma till biblioteket, utan i sällskap av en vuxen. Nu kan de vistas i samma våning och hitta böcker som passar dem.
Att ungdomsböckerna fick sin plats i nedervåningen handlar om att deras böcker skulle finnas i närheten av spelkonsolerna, som också finns till just för unga användare.
Tverin är glad över att just ungdomssidan fått ta så stor plats i de nya lokalerna.
– Tidigare var ungdomsavdelningen inrymd i ett litet hörn. Nu har vi möjlighet att satsa på den målgruppen.
Ingåbon Monica Baarman-Henriksson tycker det är toppen att biblioteket välkomnar de unga med spelkonsolerna.
– Det finns barn som inte har sådana spel hemma, på det här sättet får alla tillgång till dem. Kanske kan man till och med undvika spelandet i hemmen på genom att säga åt barnen att de får gå till biblioteket om de vill spela, säger hon skämtsamt.