Det krävdes styrka
Det krävdes fysisk styrka att ta sig ur Estonia, därför klarade sig männen bäst. Det konstaterar Matti Saloranta som var chefsläkare på Hangö hälsocentral.
Tretton patienter kom till Hangö hälsocentral under dagens lopp efter att Estonia sjunkit. En fjortonde patient hämtades dit först på kvällen.
– Det var en ung man som redan tidigt hade plockats upp av en patrullbåt. Hela dagen var han med i båten, och först på kvällen sändes han hit för kontroll. Han var i gott skick.
Bland annat det minns chefsläkaren Matti Saloranta som ansvarade för mottagandet av olycksoffer i Hangö.
Den unga mannen är ett gott exempel på den grupp som klarade sig bäst: starka män, företrädesvis unga, men också äldre.
Saloranta minns inte den exakta könsfördelningen mellan de överlevande som togs om hand i Hangö, men han minns att männen övervägde.
Att häva sig upp
Det krävdes fysisk styrka redan att ta sig ur hytterna och genom korridorerna och uppför trapporna i det lutande fartyget. När lutningen var kraftig kunde det handla om att häva sig uppåt, vilket kräver muskelstyrka.
Också utsöndring av det manliga könshormonet testosteron kan tänkas bidra till styrka i extremt krävande situationer, liksom utsöndring av stresshormonet adrenalin.
– Men i vilken utsträckning olika faktorer påverkat kan vi bara spekulera om.
Klart är i varje fall att en större kroppshydda och mera kroppsfett bättre kan motverka nedkylning än en späd och mager kropp.
Men också mentala faktorer, som stark överlevnadsvilja och kampanda, har bevisligen påverkat. Samt tur.
Tömde en sal
De överlevande som kom till Hangö var i första hand svårt nedkylda. En hade krossad käke. En handfull patienter sändes vidare till VNS.
Endast en var från Finland, resten var från Sverige och Estland.
– Vi hade då en läkare från Estland på jobb hos oss så det blev inga problem med språket.
På morgonen visste man ännu inte om det skulle komma massvis med patienter eller inga alls. Någon information från Åbo, där räddningsarbetets ledning fanns, fick man inte.
– Vi tömde en dagsal och fyllde den med madrasser – för säkerhets skull.
Att Hangö blev en av platserna som tog emot offer berodde på att man kunde tanka helikoptrarna här. På Utö tog bränslelagret slut.
Kugge i hjulet
Över huvud taget var kommunikationen mycket bristfällig, säger Saloranta.
Om Hangös roll i Västnyland framstod som stor, var den liten i det stora scenariot. Också i genomgången av katastrofen efteråt var Hangö som en liten kugge i hjulet, säger Saloranta.
I eftervården var det Sverige och Estland därifrån de flesta offren var hemma som dominerade.
Saloranta tycker att man i Hangö klarade av att hantera krisen ganska bra. All personal inkallades och alla utförde sina uppgifter väl.
- Ombord fanns 485 kvinnor av vilka 26 överlevde (5 %)
- Ombord fanns 504 män av vilka 111 överlevde (22 %)