Knepigt att jämföra VNS och Idensalmi
Det kan finnas pengar att hämta på att sammanföra specialiserad sjukvård och primärhälsovård, så som man gjort i Idensalmi-trakten. Men en kostnadsjämförelse mellan sjukhusen i Ekenäs och Idensalmi är svår att göra.
- Idensalmi tillsammans med kommunerna Kiuruvesi, Vieremä och Sonkajärvi bildade 2010 samkommunen Ylä-Savon SOTE-kuntayhtymä.
- I slutet av år 2013 hade de fyra kommunerna 39 378 invånare, mot VNS-kommunernas 43 404.
- Kuntamaisema-jämförelsen gjordes på den grund att invånarantalet är litet mindre, sjukligheten klart större och kostnaderna för den specialiserade sjukvården betydligt lägre i Idensalmi-trakten än i Västnyland.
Det fick en tjänstemannagrupp från Västra Nylands sjukvårdsområde erfara vid ett studiebesök i Idensalmi i våras.
En rapport från studiebesöket finns med som bilaga till den uppdaterade s.k. master plan för Västra Nylands sjukvårdsområde - nu gemenligen omdöpt till riktlinjer för verksamheten – som områdesnämnden behandlar vid sitt sammanträde på torsdag.
"Har framställts som"
Förslaget är att riktlinjerna skall antecknas till kännedom.
I texten i dokumentet hänvisas på ett par ställen till studiebesöket:
Det "visar att ett sammanförande av primärhälsovård och specialsjukvård kan leda till lägre totala kostnader".
Men en entydig kostnadsjämförelse mellan sjukhusen i Ekenäs och Idensalmi sägs vara svår eftersom det sistnämnda, "som har framställts som ett sjukhus som gör samma saker som VNS, men betydligt billigare ... inte belastas av skyhöga IT utgifter eller koncernförvaltningsutgifter".
Utredning i botten
Det sistnämnda framstår som en kritiskt hållen kommentar till den utredning, i fjol höstas beställd av Raseborgs stad, där Kuntamaisema jämförde VNS med Idensalmi sjukhus och Ylä-Savon SOTE-kuntayhtymä.
"Eget område"
Specialplanerare Johanna Söderlund och personalchef Tuula Silvola, två av de VNS-tjänstemän som deltog i studiebesöket, sablar inte ner Kuntamaisema-utredningen utan framhåller svårigheterna att åstadkomma en i alla delar rättvisande jämförelse mellan två organisationer som fungerar på olika sätt och under olika betingelser.
Silvola lyfter fram kostnaderna för IT och koncernförvaltning, som sjukhuset i Idensalmi slipper.
– De har ett eget sohä-område, är hennes förklaring.
– Men vi kan inte vara utanför HNS, tillägger Söderlund. Hon tror att det också i framtiden kommer att krävas mindre enheter inom det sydliga vårdområde som tänkts omfatta 39 kommuner mellan Hangö och östgränsen.
"Talar ihop sig"
Andra skillnader mellan sjukhusen i Ekenäs och Idensalmi ligger i arbetsfördelningen med respektive universitetscentralsjukhus – "vi gör tyngre och mera krävande operationer, de skickar mycket till Kuopio som vi gör här" – och i samarbetet med ägarkommunerna.
– De har ingen beställar-producentmodell, utan serviceavtal med kommunerna, säger Silvola.
– Man talar ihop sig, det ger en gemensam syn på verksamheten, säger Söderlund.
– Och de har tätare kontakter med de politiska beslutsfattarna, tillägger Silvola.
Envishet behövs
Att man kan spara pengar då akutteam inom primärhälsovården får antalet besök på samjouren att minska med 800 i månaden, tvivlar ingendera på.
Obrutna vårdkedjor, där personal följer patient oberoende av vårdnivå, är en god idé.
Och tillräckligt envisa kommuner kan garantera närservice.
Helhetsintrycket blev, kort och gott, positivt.