Omgjord kommunallag landar i öppen struktur
Går allt planenligt, träder en grundligt reviderad ny kommunallag i kraft vid årsskiftet. Aningen tidigt, anser Siv Sandberg, forskare vid Åbo Akademi i offentlig förvaltning.
- Fullmäktige, kommunstyrelse och revisionsnämnd är obligatoriska organ i kommunen
- Ledande tjänsteman är en kommundirektör, alternativt kan ledningen för kommunen anförtros en förtroendevald borgmästare som för ordet i kommunstyrelsen.
- Fullmäktiges ordförande, kommunstyrelsens ordförande och vice ordförande samt nämndernas och utskottens ordförande kan vara förtroendevalda på hel- eller deltid.
- Ett organ kan fatta beslut vid ett ordinarie sammanträde, vid ett elektroniskt sammanträde eller på elektronisk väg före ett sammanträde.
- Kommunala tillkännagivanden ska offentliggöras i det allmänna datanätet, vid behov också på annat sätt.
- Initiativ till en rådgivande folkomröstning kan tas av en kommuninvånare som fyllt 15 år eller av en person som har rösträtt i en folkomröstning i kommunen.
- Utkastet till lag plus motiveringar m.m. finns på nätadressen www.vm.fi/vm/sv/04_publikationer_och_dokument/03_ovriga_dokument/2014050...
– Den kommer litet för tidigt, kommunstrukturen har ännu inte slagits fast, säger hon och påminner om att man i ett tidigare skede av lagberedningen räknade med betydligt färre, starka finländska primärkommuner i framtiden.
– Men de är fortfarande 304.
Förändrad omvärld
Den nu gällande kommunallagen, många gånger uppdaterad, är från 1995.
Sedan dess har stora förändringar skett i kommunernas omvärld, som Finlands inträde i EU med allt vad det inneburit av förändringar i regelverket för konkurrens. Enkla kommunstrukturer som fått mera komplicerad koncernform, en teknisk utveckling som skapat nya möjligheter för elektronisk kommunikation och ärendehantering påverkar också.
Sammantaget har det här skapat ett behov av att grundligt se över lagen.
Möjlighet att påverka
Genast i första paragrafen i det utkast som i maj gick ut på remissrunda, sägs syftet vara att skapa förutsättningar att förverkliga kommuninvånarnas självstyrelse och ge dem möjlighet att delta i och påverka kommunens verksamhet.
Målsättningen är inte ny, men kommunernas skyldigheter är tydligare preciserade: ungdomsfullmäktige eller motsvarade samt äldreråd är obligatoriska, därtill kan kommunen inrätta handikappråd och gå in för delområdesförvaltning.
"Kan bli luddigt"
Siv Sandberg är inte helt övertygad.
– Jag vet inte om det hjälper, säger hon.
Stadganden av det här slaget kan förvisso ge mera stadga.
– Men det är svårt att stifta en lag där det sägs att ungdomsfullmäktige ska fungera jättebra.
Stadgandena om delområdesförvaltning, som hon själv skaffat fram bakgrundsfakta kring, föranleder likartade invändningar.
– Det kan bli luddigt. Vad paragrafen ger, blir beroende av vilket innehåll kommunen ger den.
Litet paradoxal
Sandberg talar om en både-och-lag, dessutom en lag som hon tycker är litet paradoxal.
– Den bygger helt på större handlingsfrihet för kommunerna. Samtidigt skärper man den ekonomiska styrningen och skyldigheterna att producera service.
Exempel på både-och-resonemang hittar hon i stadgandena om antalet fullmäktigeledamöter i olika stora kommuner – antingen ett givet minimiantal, eller också minst så många enligt fullmäktiges beslut.
Ny marknadsaspekt
Ett nytt kapitel i kommunallagen fokuserar på "kommunens verksamhet på marknaden". När kan och när kan inte, exempelvis, kommunen sköta uppgifter eller bedriva viss slags verksamhet i ett konkurrensläge?
Överlag har man enligt Siv Sandberg fäst större avseende än tidigare vid nationalekonomiska aspekter på kommunens verksamhet.
Det syns i stadgandena om ett program för kommunernas ekonomi, som bereds i samråd mellan diverse ministerier och Kommunförbundet, och återspeglas också i det till samkommuner utvidgade tvånget att balansera upp underskott inom en fyraårsperiod.
Reformer urholkar
Litet mindre vikt än tidigare har man enligt hennes bedömning lagt vid den på lag baserade rätten till kommunal självstyrelse.
Men den urholkas inte av kommunallagen – den effekten får i stället vårdreformen och utbildningsreformen, poängterar Sandberg.
Och återkommer därmed till det i hennes ögon grundläggande problemet med lagförslaget:
Den framtida kommunstrukturen är öppen, kommunernas roll blir beroende av hur hela organisationen ser ut "om social- och hälsovårdsreformen går igenom".
Onödigt spretigt?
Sammanfattningvis befarar Sandberg att den nya kommunallagen kan resultera i spretigare organisation än nödvändigt.
På detaljplanet tycker hon att den möjlighet som ges att i kommunerna tillämpa en såkallad beställar-utförarmodell öppnar ett "litet förvirrande spår".
Motiveringarna är hon inte helt på det klara med, men instämmer i en förmodan om att man kan ha siktat på att anamma samma principer som i social- och hälsovårdsreformen – och varnar i det sammanhanget för att hemfalla till modenycker, det resulterar bara i att lagen snabbare blir föråldrad.
Förebygg besvär!
Att man i vissa kommuner förhållit sig kritisk till att lagstiftarna nu inte strävat att beskära besvärsrätten, är Siv Sandberg medveten om.
– I synnerhet en del kommundirektörer har tyckt att besvärsrätten är jobbig.
Men det här har inte vunnit gehör på lagberedarhåll,
Generellt har man inte uppfattat att det skulle finnas behov att nagga besvärsrätten i kanten, man har kontrat med att kommunerna lämpligen borde se över sina beslutsprocesser så att man förebygger besvär.