Mindre småfisk gör Kvarnträsket gott
Femton gäddor fick friheten åter. Men för cirka trehundra kilo småfisk, plus några braxnar stora nog som matfisk, blev det första notdraget i Kvarnträsket i Konungsböle också det sista.
- Kvarnträsket invid f.d. Raseborgsinstitutet, tidigare KAT-institutet, har en areal på cirka 42 hektar.
- Sjön är grund, medeldjupet är 1,8 och det största djupet bara 2,3 meter.
- I NTM-centralens klassificering av ekologisk ytvattenstatus hör Kvarnträsk till de rödlistade, sjön är eutrofierad och statusen därmed dålig.
- Med reduktionsfiske och ett starkare rovfiskbestånd vill man komma därhän att andelen fiskar som äter djurplankton minskar.
- Det leder i sin tur till att mängderna djurplankton ökar medan mängderna växtplankton och därmed risken för rikliga s.k. algblomningar minskar.
- Då andelen mörtfiskar krymper, minskar också antalet fiskar som ökar den inre belastningen i sjön genom att närsalter frigörs ur bottensediment då de bökar efter föda.
Reduktionsfiske är en av de åtgärder som föreslås i en restaureringsplan för sjön, uppgjord 2010 i samråd mellan Raseborgs stad och Nylands NTM-central.
Förutom att den yttre belastningen på sjön borde fås att minska med 50 till 65 procent – motsvarande 70 till 100 kilo fosfor per år – är det enligt planen angeläget att minska också den inre belastningen.
Det skulle ske med hjälp av reduktionsfiske, genom att man fiskar bort en mängd småfisk i syfte att återställa en bättre balans i Kvarnträskets fiskbestånd.
Balansen kan sedan upprätthållas med hjälp av – mindre intensivt – skötselfiske.
I dag dominerar mörtfiskarna i alltför hög grad.
Notdrag med flottar
För omkring ett och ett halvt år sedan grundades en skyddsförening för sjön, och föreningen har nu med statligt stöd givit sig i kast med ett projekt som förväntas ge bättre vattenkvalitet, mindre problem med alger och ett mera matnyttigt fiskbestånd i utdelning.
I ett senare skede lär det bli aktuellt med syresättning på artificiell väg och för nästa sommar finns planer på att slå vass vid sjöns stränder, också det åtgärder som föreslås i restaureringsplanen.
Men i tisdags var det alltså frågan om reduktionsfiske, iscensatt av frivilliga från skyddsföreningen med professionell hjälp av Miska Etholén och Juha Kainu från branschföretaget Jomiset.
Med ett notdrag betade de av ett cirka fyra hektar stort område under förmiddagens lopp.
Den trehundra meter långa och sju meter höga noten lades ut i en vid halvcirkel från företagets två motordrivna flottar, och vinschades sedan in på dem igen allt medan halvcirkeln och avståndet mellan flottarna småningom krympte.
Mest småfisk
Tisdagens notdrag, som enligt planerna skall upprepas i slutet av september, förlöpte inte helt smärtfritt.
En stor, bottenfast sten vållade betydande bekymmer. Den finmaskiga noten fastnade och slets sönder, man blev tvungen till provisoriska reparationer från båt.
Till slut hade ändå reduktionsfiskarna nått fram till den punkt, en bit från Kvarnträskets södra strand, där omkring trehundra kilo småfisk – mörtfiskar, abborrar, gärsar – håvades upp ur notens fångststrut och förpassades in i säckar för senare bruk i jordförbättringens tjänst.
I mängden fanns också några grövre braxnar, den största av dem hela 1,8 kg tung.
Femton gäddor i viktklass upp till ett och ett halvt kilo återfick friheten, förhoppningsvis skall de och sjöns övriga rovfiskar bidra till att minska beståndet av mörtfiskar.
"Fanns kräftor"
Att Kvarnträsket är en fiskrik sjö, kom inte som någon överraskning för skyddsföreningens medlemmar som samtliga har sommarstugor eller bor i grannskapet.
Där finns mycket skräpfisk, men också abborre och gädda till husbehov, berättar Raili Herrmans.
Gäddor på tre till fem kilo, men också braxen och mört och ruda och sutare, skarvar Timo Tenhunen i.
– Här fanns till och med kräftor när vi kom, minns vice ordföranden Nils Berglund, som med sin hustru Kerstin skaffade sig en stuga vid sjön i slutet av 80-talet.
Men sedan dess har utvecklingen gått i negativ riktning.
– I dagens läge är Kvarnträsket en "röd boll", en av de sämsta sjöarna, säger Berglund som räknar med att näringsämnen från åkrar i trakten plus nedfall från luften bidragit till övergödningen.
Avloppen i sjöns grannskap, de skall däremot i stort sett vara i skick, säger han med hänvisning till resultatet av en kartläggning nyligen.
Litet alger i år
Algblomningar har många år varit ett problem i Kvarnträsket.
Men i sommar har det av någon anledning inte funnits nämnvärt mycket alger i sjön, konstaterar Raili Herrmans.
Kan det möjligen bero på kylan i juni? undrar hon – och påpekar sedan också, att läget som helhet i Kvarnträsk påverkas också av hur det står till i närliggande Vistjärnan och Källträsket.
I Vistjärnan är situationen riktigt bra, men i Källträsket har det tidigare förekommit problem, vet Nils Berglund besked.
Där satsade man för några år sedan på sedimentering med hjälp av aluminiumoxid, vilket hade en positiv inverkan också på vattnet i Kvarnträsket, konstaterar han.
Tidigare har man också i Källträsket sysslat med reduktionsfiske, som lett till åsyftat resultat – beståndet av mörtfiskar har gått tillbaka.
Ett av många
Mika Etholén, som driver företaget Jomiset, är till utbildningen iktyonom, jobbade tidigare för Nylands miljöcentral – där för övrigt varpflottarna konstruerades och byggdes – och har lång erfarenhet av reduktions- och provfiskeprojekt.
Uppdraget att dra not i Kvarnträsket är ett av de 50-60 liknande per år som företaget får sig anförtrott.
Merparten av dem gäller sjöar i Nyland, men Jomiset har opererat i Egentliga Finland och är i princip redo att erbjuda sina tjänster också i övriga delar av landet.
Staten stöder
I de kostnader som notfisket i Kvarnträsket ger upphov till, från skyddsföreningens sida uppskattas de till ca 2 600 euro, deltar staten med upp till 50 procent.
Pengarna kommer från Miljöministeriet, konstaterar Petri Savola vid NTM-centralen i Nyland som efter prövning kanaliserar stödet till mottagarna.
För Kvarnträskets skyddsförening var utgångsläget gott, i och med de åtgärder som tidigare vidtagits för att minska den yttre belastningen på sjön.
Och i arbetet med att minska den inre belastningen är reduktionsfisket enligt Savola en viktig åtgärd – men inte allena saliggörande.
För att stärka rovfiskbeståndet bör reduktionsfisket följas upp med skötselfiske, kanske också med utplanteringar och iståndsättning av lekplatser.
Och i de syrefattiga vattenskikten närmast bottnen, kan läget förbättras med syresättning.