Lokalt vårdansvaren hjärtesak
Förhoppningar blandas med farhågor. Politiker i VNS-kommunerna Hangö, Raseborg och Ingå vill hålla kvar ansvar för vårdproduktion på lokalplanet – men ser också en risk för att så inte blir fallet.
Marko Reinikainen (De gröna), ledamot i stadsstyrelsen i Raseborg, har hållit sig uppdaterad under processens gång.
Han ser en klar risk för att Lojo får axla ansvaret för vårdproduktionen i nuvarande Västra Nylands sjukvårdsområde eller med andra ord Hangö, Raseborg och Ingå.
Ju mera VNS naggas i kanten, ju mindre en enhet blir, desto lättare blir det att motivera varför ansvaret inte bör ligga där.
– Risken är ganska överhängande, bedömer därför Reinikainen, och gör klart att han finner en sådan utveckling oacceptabel.
Argument behövs
Det VNS-kommunerna nu enligt honom borde göra för att försöka stävja den, är att lyfta fram de goda argument man har: ekonomiska argument, den goda kvaliteten på vården i dag och rätten till vård på jämlika grunder i hela Nyland.
– Jag tror man måste vara väldigt tydlig i sitt budskap, göra klart att man är kommuner som tar ansvar för sina invånare.
Marko Reinikainen är väl medveten om att de västnyländska kommunernas inflytande kommer att vara väldigt litet i social- och hälsovårdsområdets ledande organ.
Det accentuerar bara behovet av verkligt goda argument, resonerar han.
I fel ände
Utmanande blir inte minst uppgiften att i samma organisation sammanföra socialvårdstjänster med hälso- och sjukvårdstjänster.
– Det värsta är att jag inte tror någon riktigt har tänkt på hur det skall gå till, säger Reinikainen, och instämmer med stadsstyrelsekollegan från Hangö, Birgitta Gran (VF) i att reformmakarna har börjar i fel ände:
Först skapar man strukturer, sedan börjar man fundera på hur de skall passas in i vårdapparat och verksamhet.
"Ambitiöst mål"
Efter att ha lusläst propositionsutkastet förhåller sig Birgitta Gran i alla fall mera positiv än hon varit förut.
– Men inte är det så att jag är helfrälst.
Hon noterar att den sociala biten lyfts fram, uppfattar att det finns en uttalad strävan till integration av socialvård, primärhälsovård och specialiserad sjukvård.
– Ett verkligt ambitiöst mål!
Starkare statlig styrning kan vara bra.
– Och det är positivt att man utgått från att kommuner och samkommuner har produktionsansvaret.
Men i ett västnyländskt perspektiv är det inte säkert att kommunerna i VNS-området utgör en tillräckligt stark helhet.
I den sitsen gäller det att "noga fundera vad som är vettigt", annars sker avgörandena i slutänden i det social- och hälsovårdsområdet, befarar hon.
"Politisk fråga"
Stadsstyrelsens ordförande i Raseborg, Anders Walls (SFP) har ännu inte haft tillfälle att i detalj fördjupa sig i propositionsutkastet.
Men sin ståndpunkt har han klar: produktionsansvaret bör vara så lokalt som möjligt, han hoppas verkligen att det för VNS-kommunernas del kan hållas kvar inom det egna området.
Huruvida propositionstexten ger fog för förhoppningar i den riktningen, kan han inte bedöma.
Å andra sidan är Walls illa rädd för att det som sägs där inte nödvändigtvis är hela sanningen.
– Jag misstänker att det ändå går så att det blir en politisk fråga.
Främmande mellannivå
Marie Bergman-Auvinen (SFP) väljer att inte kommentera innehållet i propositionutkastet i sin egenskap av styrelseordförande så länge inte ärendet har varit uppe i kommunstyrelsen i Ingå.
Men för sin personliga del hittar hon i texten ingenting som säger att inte en enskild kommun kan ha produktionsansvaret, och använda köpta tjänster som komplettering.
Så gör man redan nu i Ingå.
– Vi köper tandläkar- och bäddavdelningstjänster, åskådliggör hon, och gör klart att en förvaltningsmodell för social- och hälsovårdssektorn där produktionsansvaret förankras på ett slags mellannivå känns främmande.
Hon hade snarare trott, att det ansvaret skulle falla på social- och hälsovårdsområdet.
VNS viktigt
I Hangö resonerar stadsstyrelsens ordförande Jouko Kavander (SDP) som så att eftersom exempelvis äldreomsorg och hvc-tjänster skall produceras i Hangö, bör staden kunna fortsätta producera dem för social- och hälsovårdområdets räkning.
Förslår inte stadens egen produktion, kan beställaren köpa kompletterande tjänster av andra producenter.
Vilka aspekter staden särskilt bör lyfta fram i sitt utlåtande, vet han inte riktigt ännu.
– Men det är viktigt att man fortsätter producera vård i Ekenäs, säger han, och tänker då på Västra Nylands sjukhus – utan ett sjukhus där, skulle vägen till specialiserad sjukvård bli lång för både Hangö- och Bromarvbor.
Gärna som nu
Men för att säkerställa VNS framtid krävs det specialisering, framhåller kommunstyrelseledamoten Marko Rautakoura (Saml.) i Ingå.
Riksdagsledamot Mikaela Nylander (SFP) varnade nyligen i offentligheten för att tro att allt skulle kunna fortsätta som hittills.
Rautakoura ser i alla fall helst att Ingå fortsätter sköta sin primärhälsovård själv, och för den mera krävande vården litar till en samkommun som HNS.
Den modellen har visat sig vara bättre och mera kostnadseffektiv än Lost-samarbetet med Lojo var, konstaterar han.