SU vill låta studerande tjäna mera
Gör det enklare för unga att studera och arbeta samtidigt. De kan ha lättare att få jobb då, tror Svensk ungdom.
Trots ungdomsgarantin har ungdomsarbetslösheten inte sjunkit i bland annat Lojo och Raseborg.
Ida Schauman, ordförande för SU, och Henrik Wickström, lokalpolitiker från Ingå (SFP) tycker båda att staten borde driva en politik som gör det lättare för unga att kombinera studier och arbete. Det är ett sätt att få en fot in i arbetslivet.
Schauman säger att det generellt sett finns få jobb som kräver akademisk utbildning ute i regionerna. Ändå studerar många unga vid högskolor.
Hon tycker dagens politik inte bidrar till att öka antalet arbetstillfällen. Det är till exempel för besvärligt att anställa och avskeda folk i dag. Hon påpekar att omkring 90 procent av företagen i Finland är små och medelstora företag.
– Det är en stor risk för ett litet företag att nyanställa.
Schauman tycker villkoren för avskedning borde vara flexiblare, men vill inte precisera hur mycket den nuvarande uppsägningstiden borde förkortas.
– De svagare arbetsvillkoren ska kombineras med en högre grundtrygghet från offentligt håll.
SU förespråkar en så kallad negativ inkomstbeskattning. Det innebär att man frångår behovsprövade stöd och i stället garantera alla medborgare en grundläggande ekonomisk trygghet.
– Till skillnad från medborgarlön minskar stödet då lönen ökar, säger Schauman.
För ung
Åldersrasism behöver inte bara drabba medelålders personer. Enligt Schauman kan man också vara för ung. Den nuvarande utbildningspolitiken går ut på att de studerande ska avlägga en examen snabbt.
De som gör så hinner inte jobba särskilt mycket och riskerar att stå utexaminerade, med obefintlig arbetserfarenhet.
– Arbetsgivare vill ha folk som både har examen och arbetserfarenhet. Att vara duktig och studera snabbt ger inte automatiskt ett jobb, säger Schauman.
Hon efterlyser en politik där man kan studera och arbeta parallellt.
– SU jobbar för en studiestödsmodell som den på Åland. Där räknas inte de inkomster du får under studiefria månader. Går den här förändringen trögt är ett första steg att höja inkomstgränserna.
Schauman vill inte precisera var inkomstgränsen för en studerande ska gå. I dag får en studerande tjäna högst 660 euro per studiemånad, utan att mista rätten till studiestöd. De månader en studerande inte lyfter stöd får hen tjäna högst 1 970 euro.
Skapar ojämlikhet
Schauman varnar för att systemet kan skapa ojämlikhet. Studerande med föräldrar som kan hjälpa dem ekonomiskt har större svängrum och möjligheter att skaffa sig relevant arbetserfarenhet än de som har ont om pengar och måste studera i snabb takt.
Ungdomsgarantin trädde i kraft i fjol och Schauman tycker den på det stora hela fungerat bra. Men enligt en undersökning som organisationen Allianssi genomfört gynnar stödet framför allt driftiga ungdomar. De som mår dåligt och som har svårt att hantera vardagen har mindre hjälp av ungdomsgarantin.
Schauman anser att den rehabiliterande delen av ungdomsgarantin därför borde få mera resurser.
Ganska bra i Ingå
Henrik Wickström (SFP), ung lokalpolitiker i Ingå, vet att hans hemkommun har det relativt bra jämfört med andra delar av Nyland. Sjutton Ingåungdomar var arbetslösa i juni i år, vilket är 7,8 procent av alla arbetslösa i Ingå.
Situationen är betydligt allvarligare i till exempel Lojo, där över 15 procent av de arbetslösa är unga under 25 år.
– Läget i Ingå ser ganska bra ut ur ett nyländskt perspektiv, men även en ung arbetslös är en för mycket.
Wickström har pusslat ihop teater och skiftesarbete denna sommar. Snart ska han börja studera på Svenska social- och kommunalhögskolan i Helsingfors.
Han är enig med Ida Schauman om att det inte ska vara alltför besvärligt att studera och jobba samtidigt.
– Om en ungdom vill jobba vid sidan om borde han eller hon ha möjlighet till det. Deltidsjobb är ett sätt att hållas i arbetslivet och visar på initiativförmåga.
Mera samarbete
Wickström talar varmt för samarbete både inom kommunen och mellan kommuner när det gäller arbetslösa ungdomar.
Han nämner Ingås två uppsökande ungdomsarbetare, Jonas Ehrnsten och Nadja Salo.
Ehrnsten tycker att ungdomsgarantin fungerat delvis, men inte såsom staten lovat.
– Vi kan till exempel inte garantera en studieplats inom tre månader vad där än står i garantin.
Och unga som saknar motivation eller mår dåligt kan inte tvingas upp från soffan.
Ehrnsten har sin synpunkt klar när det gäller kombinationen arbete och studier.
– Studiestödet borde vara mycket högre. Vem lever på 400 euro om månaden? Så länge stödet är så här bedrövligt måste du jobba, om du inte bor hemma.
Han intygar att Ingås ungdomsarbetare jobbar över sektorgränserna.
– Vi måste göra det, både med skolor och med TE-centralen. Våra klienter kommer ju därifrån.
Eftersom Ingå inte har skolor på andra stadiet sker samarbetet över kommungränserna till skolor med elever från Ingå.