Växtligheten avslöjar hur havet mår
Ett tvåårigt projekt som kartlägger havsmiljöer och havsbotten inleddes i början av maj månad. Efter kartläggningen producerar projektet bland annat en skötsel- och användningsmanual för allmänheten.
Klockan är halv nio på morgonen då det sex personer stora teamet som arbetar med Havsmanualen samlas i hamnen i Rösund. Här delas de upp i tre par för att sedan spridas ut på olika delar i den kringliggande skärgården.
– Vi kartlägger havsmiljöer och havsbotten längs strandområden och i skärgården.
Så presenterar projektledare Heidi Ekholm från Yrkeshögskola Novia projektet som har som mål att få fram en skötsel- och användningsmanual för allmänheten.
– Projektet har initierats av Raseborgs miljöbyrå och målsättningen med projektet är renare vatten. Kustvattnet i Raseborg hör tyvärr till dem som har den sämsta vattenkvaliteten i vårt land, säger Ekholm.
Stor vattenundersökning på kommunal nivå
Med sig i den båt som vi följer med i finns forskare Catherine Munsterhjelm. Hon säger att informationen som fås fram i det här projektet spelar en stor roll för till exempel miljön, vattenägare och fiskare.
– Det är många stugägare som tagit emot projektet väldigt positivt. Det märks att vissa är bekymrade över hur havsbottnen i området mår, vilket är väldigt förståeligt med tanke på att vattnet spelar en stor roll för dem som har hus här, säger Munsterhjelm.
Projektet är kanske den största kommunala undervattensinventeringen som genomförts i Finland men Munsterhjelm påpekar att andra projekt som gjorts tidigare i området stöder det här projektet.
– Vi har fått tillgång till resultat från tidigare undersökningar. Nu sammanställer vi dem samt kompletterar dem genom våra egna undersökningar.
Projektet som är tvåårigt inleddes den 1 maj. Fältkarteringarna inleddes den 14 juli och håller på enda till slutet av september, för att sedan återupptas på nytt nästa sommar.
Muddringen får ofta motsatt effekt
Ekholm säger att det är viktigt att i projektet klargöra vissa ekologiska sammanhang och på så sätt förbättra allmänhetens kunskap i ämnet.
– Redan små handlingar kan förbättra vattenkvaliteten, säger Ekholm.
När fältkarteringarna inleddes visste teamet inte exakt vad de skulle förvänta sig.
Förhållandena i den tätt bebyggda inre skärgården i de östra delarna av Raseborg är relativt goda trots många tecken på för mycket näring i vattnet. Det finns potential att förbättra vattenkvaliteten, säger Munsterhjelm.
Hon säger att det muddras en del i skärgården. Det här medför att sediment och näring som finns i havsbottnet kommer upp, något som kan leda till ökad grumlighet och massförekomst av vissa vattenväxter.
Munsterhjelm säger att människor i allmänhet inte verkar veta är att ekosystemet i slutna vikar ofta rengör vattnet självt och att det inte lönar sig att muddra öppningen för att få in friskt vatten.
– Effekten är ofta faktiskt den helt motsatta. Vattnet utanför är oftast mycket grumligare. Dessutom medför ökad strömning genom öppningen att sedimentet i viken är i ständig rörelse, säger hon.
Kransalgsängar betydelsefulla
– Åkrar, stugor och riklig båttrafik ger automatiskt mycket näring. Vi har bland annat hittat massförekomster av axslinga och lösliggande trådalger som båda är tecken på övergödning, säger Ekholm.
Axslingan ställer till det för båtfarare eftersom täta mattor av växten lätt fastnar i propeller.
Munsterhjelm säger att man påträffat en del blågröna alger som på vissa ställen samlats till en grönaktig hinna på ytan.
De mest positiva tecknen man hittills observerat är förekomsten av värdefulla kransalgsängar som har en renande effekt i havet.
– Kransalger är betydelsefulla ur ett ekologiskt perspektiv då de suger upp näring direkt från vatten. Det här innebär att det inte finns tillräckligt med näring för till exempel blågröna alger att klara sig, säger Munsterhjelm.
Hon säger att man därtill hittat en rätt så sällsynt växt.
– I Persöfladan var stora delar av vattenområdet täckt av stjärnslinke - en hotad art av kransalger - som endast finns på fyra ställen i Östersjön.
Undervattensfarkost och siktdjupstallrik
Båtfärden i det soliga och vindstilla vädret tar oss ut till Gloet på Strömsö. Där tar Munsterhjelm och Ekholm prover med hjälp av diverse hjälpmedel.
De mäter temperaturen, havsdjupet och siktdjupet samt krattar upp växter från havsbottnet. Allt dokumenteras noggrant på en blankett som även innehåller exakta koordinater för de olika punkterna i vattnet.
Därtill filmas de viktigaste upptäckterna med en Gopro-kamera. I Gloet - där djupet på allra flesta punkter är under en meter - klarar de sig utan sin specialtillverkade ställning.
– På djupare ställen lägger vi fast kameran på vår specialtillverkade undervattensfarkost som vi kan följa med via vår monitor, säger Ekholm.
Till deras utrustning hör även mask och snorkel men de har än så länge varit i sparsam användning.
– På mjukbotten fungerar kratta bäst men på klippbotten fungerar dykning bättre, säger Munsterhjelm.
Potential för högt naturvärde
Efter några timmars kartläggning av havsbottnets kvalitet är det dags att sammanfatta resultaten av vattenkvaliteten i Gloet.
– Här i Gloet var det väldigt grumligt vatten i öppningen, men halvklart inne i den grunda viken. I yttre vasskanten fanns rätt så breda täcken av trådalger, säger Munsterhjelm.
Det här kan enligt henne bero på den breda öppningen i vassen som leder in till den grunda viken.
– Tidigare har öppningen varit smalare och vegetationen har delvis bestått av kransalgsängar. Den numera breda öppningen gör att vattnet strömmar in för hårt och grumlar upp det näringsrika bottensedimentet.
Hon säger att resultatet av det här är bara bottnar och mattor av lösliggande trådalger. Enstaka bestånd av kransalgen rödsträfse observerades ännu.
– Potential för ett väldigt högt naturvärde finns nog här. Redan om man gjorde öppningen lite smalare och dessutom mer kurvig skulle Gloet vara betydligt friskare, säger Munsterhjelm.
Efter att ha sammanfattat förmiddagens arbete kan hon strecka över ännu ett undersökt vattenområde. Efter att Ekholm och Munsterhjelm släppt av oss i land styr de båten mot följande kartläggning.
– Naturligtvis med sakta fart i de grunda vikarna, säger Ekholm när de sakta glider i väg från bryggan.
Kanske något för andra båtförare att lägga på minnet.