Surt vara fisk i Östersjön
Fiskar får en allt sämre miljö att leva i när haven blir surare i takt med att koldioxidutsläppen ökar.
Ju surare vattnet är, desto sämre mår fiskarna. Deras ägg kläcks långsammare, de växer inte lika snabbt och de blir mindre aktiva. Det har forsknings- och utvecklingsinstitutet Aronias senaste undersökning kommit fram till.
– Fiskarna blir mera flegmatiska när vattnet blir surare, säger Jonna Engström-Öst, specialforskare på Aronia.
Aronia är stationerat i Yrkeshögskolan Novias byggnad i Ekenäs. Undersökningen genomfördes med fiskägg av storspiggen. Storspiggshanar och -honor fångades in utanför Tvärminne i Hangö i maj och deras ägg lades i akvarier. En del av akvarierna hade surare vatten och andra normalt pH. Där fick ynglen sedan växa upp.
Dör som unga
– Det märktes en tydlig skillnad mellan ynglen i de olika akvarierna.
När fiskarna växer långsamt ökar risken för att de blir uppätna av rovfiskar före de blir fullvuxna. Det betyder att det finns en risk för att fiskpopulationer som lever i surare vatten blir mindre. Experimentet gjordes med storspiggen men forskarna misstänker att detsamma gäller också andra fiskar.
– Vi ska utföra liknande experiment med andra fiskarter nästa år, också matfisk som abborren kunde vara bra att ha med i undersökningen men det är inte helt klart ännu, säger Engström-Öst.
Surare vatten löser upp kalk
Djur med kalkskal, som till exempel musslor lider också när haven blir surare. Deras skal börjar nämligen lösa upp sig. I Australien har forskning kring havsförsurning visat både att korallrev mår dåligt och att fiskar kan få beteendestörningar i vatten med för mycket koldioxid.
– I den forskningen kom det till exempel fram att fiskarna inte kände igen rovfiskar och nu planerar vi liknande beteendeexperiment med Östersjöfisk.
Hur försurningen av Östersjön påverkar fiskar och andra havsorganismer är hittills ett relativt ostuderat ämne. Engström-Öst är försiktig med att dra slutsatser av forskningen eftersom arbetet med att analysera allt material ännu är framför hennes team. Om somrarna jobbar hon och andra forskare från Aronia på Tvärminne men på vintrarna analyserar hon det hon forskat i under sommaren och skriver ut resultaten.
Varför blir haven då surare? Havsförsurning sker i alla världshav. Haven absorberar koldioxid och ju mera koldioxid de absorberar desto surare blir vattnet. Flygplanstrafik, att värma huset med oljepanna eller att köra mycket bil orsakar koldioxidutsläpp som också gör haven surare, vilket i det långa loppet kan påverka fisken i Östersjön. Ett tänkbart scenario som forskaren James C Orr kommit fram till är att pH-värdet i Östersjön om 100 år är så lågt att det löser upp kalkskal, vilket är illa för vissa sorters snäckor och musslor i våra trakter. I dag är haven ändå basiska och det tar lång tid före pH-värdet ens sjunkit så mycket att de blir neutrala.
– Det är väldigt svårt att spekulera om framtiden men vi kan åtminstone bevisa att Östersjön blivit surare sedan 1970-talet då vattnet började mätas regelbundet utanför Raseborg och Hangö, säger Engström-Öst.
Koldioxidutsläppen uppstår globalt och påverkar alla hav, och det finns inget enkelt lokalt sätt att åtgärda problemet. Men Östersjön råkar mera illa ut än världshaven eftersom det är så grunt, nedsmutsat och sällan får färskt vatten från Atlanten.
Många problem
Ett annat stort problem i Östersjön är stora områden utan syre på havsbottnen. En syrefri havsbotten leder också indirekt till mera algblomningar. Syre binder nämligen bland annat fosfor som alger livnär sig på. När fosfor inte binds av syret utan är fritt i vattnet frodas de blågröna algerna. Syre, som produceras av växter och alger, gör att vattnet blir mer basiskt medan koldioxid gör att vattnet blir surare.
Östersjöns botten har stora områden utan växtlighet och på djupa ställen finns giftigt svavelväte som kan ta livet av både människor och djur.
– Det kommer allt mindre friskt saltvatten in förbi sunden i Danmark vilket gör att vattnet på bottnen står stilla, säger Engström-Öst.
Det innebär också att salthalten i Östersjön minskar vilket kan vara fatalt för torskens framtid. Forskarna vet ännu inte hur bra arter är på att anpassa sig till förändringarna men jobbar på för att få veta mera om hur våra fiskarter egentligen klarar sig.