Amin bytte handskarna mot chipsskålar
– Känslan påminner om den jag brukade ha inför en boxningsmatch, sade Amin Asikainen innan hans sportbar Mestarin tempo öppnade på fredagskvällen.
Mindre än en timme återstår tills baren ska slå upp dörrarna, men här ser fortfarande ut som ett slagfält.
Det svettas, skriks, panikmöbleras. En av killarna tappar nerverna och hans kompis försöker lugna honom. "Mä oon öissä töissä, en missää myymälöissä," dånar Jare & VilleGalle när dj:n testar ljudsystemet.
Amin Asikainen syns ingenstans.
Så kommer han gående över torget. Europamästarens ljusblå skjorta fladdrar i sommarbrisen och han verkar inte ha ett bekymmer i världen. Han stannar för att klappa en lufsig sanktbernhardshund och växlar några ord med ägaren.
Lite nervös
Ändå medger Asikainen att det pirrar lite när han en stund senare står mitt i kaoset under den glittrande discokulan.
– Känslan påminner på sätt och vis om den jag brukade ha inför en boxningsmatch, säger Amin Asikainen, 38.
När visaren på den stora klockan på biblioteksväggen närmar sig 18 är det liv och rörelse utanför baren. Asikainen har inte gjort någon reklam utan förlitat sig på betongdjungeltrumman. Funkade tydligen.
– Jag känner inte Amin, men jag känner till honom, förstås. Jag är mest glad över att någon öppnar ett nytt ställe i tråkiga Kyrkslätt, säger Leanne Barnard, en av de ivriga gästerna.
Amin själv spexar runt i kvällssolen och luftboxas i slowmotion.
Innanför dörren är förvandlingen total. På en halvtimme har röran försvunnit och kvar finns en smakfullt inredd bar med vinröda väggar, flaskor i prydliga rader och en gatlykta vid bardisken.
På en vägg hänger mästarens gamla segerbälten. Bredvid dem: bilder från en oförglömlig karriär.
Stort allvar
De första gästerna som kommer in genom dörren är Pentti och Kristiina Rouvali, gamla bekanta till Asikainen.
– Amin! Allt har du gjort i dina dagar, säger Pentti Rouvali och överräcker en pokal.
De kramas. Sedan skyndar Amin i väg för att hälla upp chips i skålar och servera alla bord. Blicken målmedveten. Han tar sig an uppgiften med samma allvar som en titelmatch.
Vid ett bord har Tapio Tepponen och Jarkko Glans slagit ned sig.
– Fin plats, verkligen, säger de båda.
Glans berättar att han kände Amin redan när han var liten.
Hur var han?
– Vild.
Mestarin tempo kommer att visa både brons- och finalmatcherna i fotbolls-VM i helgen. Men trots att baren har sportfokus är tanken inte att den ska bli ett grabbdagis. Inte heller ett fylletillhåll.
Amin Asikainen föregår med gott exempel.
– Jag har egentligen ingen favoritdrink. Oftast brukar jag beställa coca-cola i baren. När jag idrottade körde jag med light, nu väljer jag vanlig. Den är hälsosammare.