Sommaren ger andrum på hälsocentralen
Speciellt under våren har läkarsituationen med tillhörande språkförbistring varit ett problem på hälsovårdscentralen i Hangö. På tandläkarsidan håller man däremot på att få kontroll över vårdköerna.
Läkarbrist och långa vårdköer är knappast ett ovanligt fenomen på små hälsovårdscentraler i landet, heller inte i Hangö. Speciellt under våren har läget varit tufft. Vad som är lite udda är att sommaren alltid innebär förbättring.
– Situationen är rätt så bra nu. Hangö är i en lite speciell situation eftersom många unga läkare vill komma hit på sommaren. Den bästa tiden är nu, säger Hangös grundtrygghetsdirektör Elisabeth Kajander.
Däremot har staden inte lyckats locka nya läkare till ledigförklarade tjänster. Faktum är att man inte ens lyckats locka sökande till de två läkartjänster som varit ledigförklarade hela våren.
Läkarbristen löser sig ändå med vikarier inom den närmaste framtiden. Under vintern är det svårare men att hitta fastanställd personal skulle givetvis vara en fördel.
– Ur ett vårdperspektiv är tillfälliga lösningar självklart inte lyckade. Det är viktigt att läkarna kan bygga upp en relation till patienterna, säger Kajander.
Privata minskar
Även inom den kommunala tandvården har det på sistone rört på sig en hel del. Inför sommaren har man fått en ny tandläkare men i höst kommer en tandvårdare också att bli familjeledig.
– Tandvårdaren har tagit hand om barn under skolåldern och därför underlättat det övriga arbetet mycket, säger ansvariga tandläkaren Pirta Liljekvist.
Även nertrappningen inom den privata tandvården i Hangö är orsak till att förbereda sig på framtiden.
– De privata tandläkarna i staden håller på att minska sin verksamhet. Det kommer att innebära ett större tryck på den kommunala vården, säger Liljekvist.
Nu söker man därför en ny tandläkare då tandvårdarens rum blir ledigt i höst och en ökad arbetsinsats behövs. Hittills har man haft tre och en halv tandläkartjänst i Hangö, vilket räckt bra. I nuläget har man fyra och Liljekvist är nöjd.
Ändå nära gränsen
Det syns även i att man fått bukt med vårdkön utan att ha inhyrda tandläkare.
– Just nu är vårdkön fem månader så vi har lite spelrum, säger Liljekvist men påpekar att det självfallet skulle kunna vara bättre.
En vårdkö på drygt 180 personer i en liten stad är en orsak till oro för Kajander.
– Vi befinner oss hela tiden på gränsen.
Men situationen har varit mycket värre. För några år sedan var vårdköerna till tandvården i Hangö som längst tretton och en halv månad. Ännu förra hösten gick man över gränsen, vårdgarantins maximala väntetid på sex månader.
– Det löste vi med inhyrd tandläkare, säger Liljekvist.
I dag har man uppnått bättre resultat bland annat med överraskande lösningar, och utan inhyrd läkare.
– Vi har två tjänster på deltid men de arbetar i samma rum så att en av dem alltid är där. Det är lite pusslande men det fungerar mycket bra, säger Liljekvist.
Samma tjänster är emellertid också visstidstjänster fram till slutet av året eftersom en av tandläkarna ännu saknar språkintyg i finska. Fastanställningarna har även tidigare skjutits upp av den orsaken men nu verkar allt bli i skick.
Liljekvist sticker ändå inte under stol med att visstidstjänster som förnyas med ett halvårs intervall innebär en risk. Fasta anställningar är säkrare kort. Däremot är språkkunskaperna inom tandvården ett problem endast på pappret.
– Alla är tvåspråkiga och vi ser till att patienten får bästa service på båda språken.
Värre på hälsocentralen
På hälsovårdscentralen däremot ser grundtrygghetsdirektör Elisabeth Kajander språkproblematiken som ett av de värsta problemen. Vissa läkare kan främst svenska, andra främst finska och en del arbetar för att lära sig bägge språken.
– Under våren har vi haft vissa problem. Det har förekommit klagomål, helt berättigat, säger Kajander.
Under våren har ovanligt många läkare från Baltikum och de nordiska länderna nämligen jobbat i Hangö. Även om de har kompetens besitter de sällan tillräckliga språkkunskaper då de kommer hit. Vården blir snabbt lidande och enligt Kajander har man därför tvingats se över språkkraven.
– Vi har diskuterat det under våren och skärpt kraven.
Dessutom försöker man se till att de svenskspråkiga läkarna betjänar svenskspråkiga patienter och vice versa. Det har fungerat relativt bra men inte alltid lyckats. Tyvärr ställer dylika krav till det ytterligare då man eftersträvar fastanställningar.
– Det blir inte precis bättre. Vi måste söka alltmer aktivt och egentligen handplocka läkare för att lösa det här, säger Kajander.
De två lediga läkartjänsterna ledigförklaras på nytt till hösten. Till dess klarar man sig med vikarier. Dessutom har hälsovårdscentralen för tillfället en läkaramanuens anställd på visstid i väntan på godkända språkprov.
På grund av semestertider har hälsovårdscentralens överläkare Outi McDonald inte kunnat nås för kommentarer.