Kyrkans man i regn och sol
Han jobbar i ur och skur – bokstavligen. Och han gör det med ett leende på läpparna. För det får Per-Olof Korander, kyrkvaktmästare i Degerby, motta månadens Västistårta.
Regnet piskar mot lövverket på de ståtliga lönnarna som reser sig på Degerby kyrkogård. Det är ett riktigt hundväder, en dag då det enda som rör sig på byns gator är daggmaskar på flykt upp ur sina vattenfyllda gångar.
Eller vänta. Någon annan är också i farten.
För där, mellan gravstenarna, går en gestalt. Regnet strömmar i floder över hans mörkgröna regnkåpa. Framför sig knuffar han en gräsklippare, till synes oberörd av vad vädergudarna har hittat på fuffens den här dagen. Det är Per-Olof Korander, kyrkvaktmästaren. Månadens tårtmottagare.
Bakom honom syns de spikraka linjerna där han har friserat gräsmattan. Han stannar klipparen, tar av sig hörselskydden, och får syn på det grannröda bakverket. Ansiktet spricker upp i ett leende.
– Kom och se flickor, ropar han till några sommarjobbare.
– Den här ska ni få äta upp. Själv bantar jag.
Han klappar förnöjt på sin mage. Sedan mumlar han:
– Eller det blir nog inte till något med den där bantningen. Man blir bara deprimerad.
Värme och kärlek
Korander nominerades till Västistårtan av Hidde Dahlström från Esbo. Så här skrev hon i sin motivering:
– Han är alltid lika vänlig och hjälpsam. Kyrkogården är välskött. Man känner att han sköter sitt jobb med värme och kärlek.
Som en bonus kan man ibland höra honom sjunga med sin vackra stämma, skriver Dahlström.
– Sådana vardagshjältar sprider äkta glädje.
Korander skrattar till när han hör motiveringen.
– Jag brukar sjunga, jo. Jag får en melodi i huvudet och ut far den genom munnen. Det kan vara vad som helst. En orgelbit som kantorn har spelat på söndag, något jag har hört. Det är det undermedvetna som kastar ut det.
Sjunger du i kör?
– Nä.
Fredag är makeup-dag
Hidde Dahlström överdriver inte när hon kallar kyrkogården välskött. Till och med grusgångarna är krattade med varsam hand. Dem brukar Korander putsa upp varje fredag.
– Då är det makeup-dag.
Kyrkans innandöme är lika prydligt. Korander hänger av regnkappan och slår sig ned på en träbänk. Han är klädd i en skjorta med reklam för Lotto. "Haaveilen siis olen", jag drömmer alltså finns jag, står det.
En extrem person
Korander beskriver sig själv som en extrem person som gör extrema saker. Får han ett uppdrag utför han det inte bara med vänstra handen, utan lägger ned hela sin själ.
– Det ska vara hundra procent, säger han och rösten ekar andäktigt mellan kyrkväggarna.
– Du vet, det finns skulptörer som tillverkar statyer, som säger att statyn redan finns inne i stenen. Det är bara att hugga fram den.
Ser du kyrkogården på det viset?
– Ja, ja vill veta vad det finns för möjligheter, testa olika alternativ. Jag gillar att utforska.
En hederssak
Att Korander känner en sådan passion för sitt arbete är inte konstigt. I tre hundra år har släkten Korander jobbat som församlingsmästare i en obruten linje. För honom är det här en hederssak.
Vilken är din favoritsyssla i jobbet?
– Allt. Här är riktigt lämpligt stort, inte för mycket och inte för lite. Det är bara att hålla på, att hitta flow och inte stanna upp. Då kommer latmasken och tar en.
Vill du nominera en vardagshjälte? På adressen www.vastranyland.fi/tartan kan du tipsa oss.