Sanering ska göra vattentorn säkert
Hösten 2012 rasade Kangasvuori vattentorn i Jyväskylä. För att vattentornet i Ekenäs ska undgå samma öde, påbörjas nu ett omfattande saneringsarbete.
Ett tiotal meter från vattentornet blir det stopp, åtminstone om man saknar den skyddsutrustning som krävs för att få vistas på området. Hit men inte längre har man kunnat ta sig sedan Raseborgs Vatten vidtog försiktighetsåtgärder och ingärdade området kort efter Jyväskyläolyckan.
Guy Westerholm, driftchef vid Raseborgs Vatten, berättar att olyckan ledde till att alla kvarvarande vattentorn byggda enligt samma princip, det vill säga vattentornen i Ekenäs, Borgå och Idensalmi, skulle granskas.
– Vi undersökte de befintliga konstruktionerna för att kunna gå vidare och det visade sig att det skulle vara bra att göra reparationer på tornet.
Något man också gjorde var att minska på mängden vatten i tornet, från en nivå på 8,5 meter till ungefär 4 meter, förklarar Westerholm.
– Vi tog bort ungefär sexhundra kubikmeter. I vanliga fall rymmer tornet dubbelt upp.
Minskningen har varken påverkat trycket eller vattendistributionen i området, enligt Westerholm. Det kontrollerade man i de områden som är belägna högst upp och allt fungerade precis som normalt.
– Det enda minskningen inverkar på är eventuella stora läckor, om det händer har vi ingen reserv. Men vanliga konsumenter märker ingenting i normala fall.
Inför saneringen av Ekenäs vattentorn har man sänkt vattennivån med ytterligare en meter, för att arbetet ska vara lättare att utföra. Som entreprenör fungerar byggbolaget Destia och kostnaderna uppgår till knappa 800 000 euro.
Arbete i två skeden
Westerholm beskriver saneringen av vattentornet som ett speciellt projekt. Inte endast för att vattentornet är ett av få i sitt slag, utan också för att det i de här trakterna är rätt sällsynt med reparationsarbeten på så höga höjder, till skillnad från större städer med högre byggnader.
Saneringsarbetet kan i stora drag indelas i två skeden, förklarar han. I det första skedet bygger man ställningar kring vattentornets fot, och när det är gjort utförs de reparationer som är nödvändiga. Rost ska pikas fram, medel injekteras in och till sist görs en ytbeläggning av foten. Därtill ska det putsas, städas och spolas.
När allt det är gjort står behållaren i tur. Ställningar ska åter resas och sedan dras en kupol över behållaren så att den täcks in. Efter det här får vattentornet en stödbalk kring den nedre delen av behållaren och en mindre på dess övre kant. Och liksom foten ska också behållaren få en ny beläggning.
Hoppas på lämpligt väder
Enligt Westerholm lär själva arbetet knappast bli problematiskt, men det betyder inte att utmaningar saknas.
– Vattentornet ska vara i drift hela tiden och dessutom är det frågan om ett ställningsbygge som fordrar att allting är säkert. Vi får hoppas på bra väder så att det ska vara tryggt att jobba.
Ingenjör Jonas Lindholm på Ingenjörsbyrå Lentus Ab, som övervakar arbetet, instämmer.
– Ju mindre vind desto bättre. Behållaren blir helt intäckt och det är ju sådant som vinden kan ta tag i.
Han beskriver saneringen som ett intressant projekt och tror det kommer att vara roligt att följa med då reparationer utförs högre upp.
Arbetet väntas vara avklarat vid månadsskiftet november-december, enligt Westerholm.
Vad sker efter det här, finns det andra stora projekt inplanerade?
– Nu har vi Karis vattentorn som ska restaureras. Planerna fanns redan innan det här projektet, men vi fick göra om tidtabellen. Vi håller kontinuerligt på med saneringar och bygger också nytt.
Hur länge ska Ekenäs vattentorn klara sig utan nya reparationer?
– Det är fråga om flera tiotals år, säger Westerholm.