Ombudsman tadlar socialarbetet
Socialombudsmannen är inte nådig när det gäller vuxensocialarbetet i Kyrkslätt och hanteringen av utkomststöd. – Läget är inte så där dåligt, svarar vård- och omsorgsdirektören.
– Jag har verkat som regionens socialombudsman sedan år 2002. Aldrig tidigare har jag fått så mycket negativ feedback som den som i fjol kom i fråga om skötseln av ärenden i anknytning till utkomststöd och vuxensocialarbete i Kyrkslätt.
Så skriver socialombudsman Birgitta Gran i sin årsrapport för 2013. När VN ringer upp henne är linjen lika rakt på sak när det gäller hela det område hon är socialombudsman för: Hangö, Raseborg, Ingå och Kyrkslätt.
– Under det senaste året har jag varit med om situationer som jag inte ens i min vildaste fantasi kunde ha föreställt mig för några år sedan.
Kyrkslätts vård- och omsorgsdirektör Liisa Ståhle säger att rapportern målar en alltför negativ bild av situationen i kommunen.
– Jag ser inte att läget är så där dåligt. Det är klart att det finns rum för förbättring men situationen är på väg mot det bättre hela tiden. Vi har haft stort ombyte bland personalen, men nu har vi kompetenta och sakkunniga socialarbetare på alla tjänster, säger hon.
Under fjolåret genomfördes också ett utvecklingsprojekt inom vuxensocialarbetet med målet att effektivera processen för utkomststödet.
– Vi har lyckats ganska bra att behandla ansökningarna inom de lagstadgade sju dagarna, säger hon.
Avsäger sig makt
På hela sitt område har Gran i fjol noterat att socialarbetet i allt större mån ersatts av förmånshandläggning.
– Det finns en tendens att socialarbetarna avsäger sig den beslutanderätt och -skyldighet de har. Man tittar på interna anvisningar i stället för att fundera på det fiffigaste sättet att hjälpa klienten, säger Gran.
Orsaken ligger delvis i vårt socialsystem. Utkomststödet var ursprungligen tänkt som ett tillfälligt stöd i krissituationer. Men eftersom de lägsta dagpenningarna är så små att de inte går att leva på behöver en allt större del av befolkningen utkomststöd.
– När klienterna blir fler behövs förstås ett visst mått av rationalisering men det kan bli för mycket också. Kommunerna borde stanna upp och fundera vad socialarbetet är till för. Finns klienterna till för att socialarbetarna ska ha jobb eller varför? frågar hon sig.
Liisa Ståhle ger Gran rätt i att det finns rum för en nationell diskussion om utkomststödet och socialarbete.
– Vi borde diskutera hur utkomststödet kunde rationaliseras så att socialarbetarna har mera tid för det egentliga socialarbetet.
Anmält till Regionförvaltningsverket
I Kyrkslätt och Raseborg är ett ytterligare problem de boendekostnader som beaktas i utkomststödet. I slutet av november beslutade grundtrygghetsnämnden i Kyrkslätt att sänka summan, trots att hyrorna de facto har stigit. I Raseborg har maximibeloppet för boendekostnader inte höjts sedan 2010.
– Det betyder att man får mindre i utkomststöd men ska ändå betala samma hyra. Folk kan bli vräkta om de inte får hjälp från annat håll.
Birgitta Gran har anmält grundtrygghetsnämndens beslut till Regionförvaltningsverket. Beslut väntas först efter semestrarna.