Söta föl behöver också sommarhjälp
Att sommarjobba på landet är ett alternativ som få ens överväger. Gårdarna har stort behov av arbetskraft, men krånglig byråkrati ställer till det.
Kyrkslättsbon Sakari Raute, 14, har lyckats med något som få av hans jämnåriga kamrater kan stoltsera med.
Trots sin unga ålder har han skaffat ett sommarjobb. I en månad ska han arbeta på ett byggföretag i Helsingfors.
– Det känns helt bra. Mest blir det rivningsjobb och liknande, säger Raute.
Hur lyckades du få det jobbet?
– Jag har kontakter. Man måste vara positiv. Jag ringde också själv, det lönar sig.
Men alla har inte samma tur, kontaktnät eller framåtanda. De som inte redan har skaffat ett sommarjobb kan halka in på ett bananskal i sista minuten om det frigörs en plats någonstans, men chanserna blir allt mindre dag för dag.
Fullt på Mjölbolsta
En koll på Arbets- och näringsbyråns webbplats mol.fi visar att det fortfarande finns några lediga jobb, främst inom sjukvården och på restauranger.
I fjol accepterade Mjölbolsta i Karis sommarjobbare ännu i maj. I år ser läget bättre ut för dem – men sämre för alla jobbsugna ungdomar som vaknat sent.
Enhetschef Susanne Allén berättar att Mjölbolsta avlönar strax över tjugo sommarjobbare i år.
– De är jätteviktiga, annars kan vi inte åka på semester. Vi behöver dem.
I år har man inte gjort något speciellt för att locka personal.
– Vi tar väl bra hand om våra anställda? spekulerar Allén.
Färre ansökningar till Termonova
Hon berättar att många brukar höra sig för om sommarjobb redan i slutet av sommaren. Då brukar hon rekommendera att de tar kontakt på nytt i början av året.
På Termonova i Ingå är vd:n Peter Hammarberg förvånad över att ovanligt få hörde sig för om sommarjobb i år.
– Vi hade en lapp på anslagstavlan där vi informerade de anställda om att det fanns lediga platser för deras barn och bekanta.
Slutligen fick Ingåfabriken, som bland annat tillverkar skumgummimattor, in ett tiotal ansökningar. Bland dem kommer fyra, fem sommarjobbare att sållas fram.
I vanliga fall skulle alla tio ha fått jobb.
– Det är ett lite magert år, säger Hammarberg.
Termonova permitterade sex anställda tidigare i år. De kommer att få komma tillbaka till sommaren.
Rusning efter butiksplatser
Några kilometer bort, i S-market, är situationen den omvända. Marketchef Tomas Fagerström har tagit emot en tredjedel fler ansökningar än vanligt. Han tror att företagens och kommunernas sparkrav är en orsak.
Någon ekonomisk kris känner Fagerström inte av i sin bransch.
– Mat ska alla ändå ha. Det är himla mycket sommargäster, så därför behövs många sommarjobbare. Jag har sex nya och sex kvälls- och veckoslutsjobbare som har hjälpt till under året, alltså tolv sammanlagt.
Landet – ett alternativ
En bransch som många inte ens överväger är att jobba på landet. Förr var det en självklarhet att taktens ungdomar hjälpte till på gårdarna för en liten slant. I dag har arbetsbördan inte minskat. Däremot finns det något som avskräcker många privatföretagare från att anställa någon:
Byråkratin.
– Den är verkligen ordentligt besvärlig.
Det säger Annukka Larvio-Wikner. Hon äger stallet Ridranch Wikner tillsammans med Börje Wikner och är vice ordförande i Nylands svenska producentförbunds företagarutskott. De brukar varje år anställa några hästflickor för att hjälpa till under den mest hektiska tiden.
I år har ridranchen redan fyllt sina platser. Men Larvio-Wikner ryser fortfarande när hon tänker på första gången de skulle anställa någon.
– I början förstod jag inte vart man skulle betala in pensionerna. När jag skulle ringa och kolla en grej visade det sig att jag hade betalat till fel plats i flera år!
I dag har ridranchen lagt ut sin löneräkning. Det underlättar enormt, enligt Larvio-Wikner.
– Problemet är att det är för svårt när man ska anställa någon första gången. Det blir en hög tröskel, säger Börje Wikner.
Det leder till att många väljer att jobba några timmar extra i stället för att kämpa med pappersexercis.
Resultatet: utmattade företagare och arbetslösa ungdomar.
"Onödigt komplicerat"
Kristel Nybondas från Landsbygdens arbetsgivareförbund håller med om att byråkratin är tungrodd.
– Problemet är egentligen vår lagstiftning, säger Nybondas.
– I Finland är arbetstagarsidan stark och systemet har byggts upp under tiotals år – vi talar om efterkrigstiden. Här kan inte ett enskilt förbund agera ensam, även om vi jobbar hårt för saken och det finns branschvisa lättnader i kollektivavtalen. Men det krävs lagförändringar för att påverka helheten.
Landsbygdens arbetsgivareförbund rekommenderar även ett två veckor långt praktikprogram för skolelever. Det heter Bli bekant med arbetslivet och tjäna. Programmet ger unga möjlighet att göra en betald praktik i två veckor för 335 euro.
Foten in
Enligt Arbets- och näringsbyrån är många unga fortfarande utan sommarjobb. En rundringning hos några av företagen som annonserar på mol.fi visar dessutom att flera av annonserna är gamla och bara hänger kvar för att ingen har tagit bort dem.
Ett sommarjobb, fastän det bara handlar om en månad eller två, kan vara guld värt för unga. Dessutom leder det ena ofta till det andra.
Det kan Ronja Mäkinen berätta om.
Precis som Sakari Raute var hon företagsam och började jobba som 14-åring i en släktings klädaffär. Via ett sommarjobb på Ridranch Wikner fick hon i foten. I dag har hon fast anställning som stallskötare.
– Du måste vara öppen för att göra alla sorters jobb, säger Mäkinen glatt medan hon sopar rent på stallgolvet.