Kosläpp blev folkfest
Hundratals människor besökte Johan Wasströms mjölkgård Bryggars i Svartå för att se korna släppas ut på sommarbete.
Vilken känsla, att efter en hel vinter inomhus få komma ut i det fria. Inte konstigt att korna i regel är vilda så de sprätter än hit och än dit då det är dags för kosläpp, ett traditionellt startskott för sommaren.
– De kommer inte på en, men är så vilda att bromssträckan är oberäknelig. Därför måste man vara lite försiktig. Hoppas de hålls innanför stängslet, säger Johan Wasström strax innan den första gruppen släpps ut.
Den består av åtta kor, ett par är dräktiga, de övriga sex är sinkor, sådan som mjölken sinat på som väntar på att kalva.
Kon ska kalva en gång om året för att kunna ge mjölk.
Djuren med de lugna goda ögonen är till en början förvånansvärt lugna då de kommer ut; stannar och bökar där jorden är lerig. Men så sätter de fart ut i den öppna hagen, studsar fram fast de är tunga som mindre personbilar (500-900 kilogram).
En förvirrad individ vänder om och vill tillbaka, men det är för sent. Wasström förklarar att kon är lite för ny i gruppen som hon ändå snällt fogar sig till efter en stund.
På detta sätt har då 8 av Finlands 280 000 mjölkkor sluppit ut på sommarbete.
Allt går lika smidigt för den andra gruppen kor - fram till att ett par av dem förivrar sig bryter sig ut till hagen intill. På några bestämda minuter är det ändå åtgärdat.
Viktigt att se djuren på riktigt
Konferencieren ber om handuppräkning: Hur många har sett ett kosläpp förut?
Få händer räcks upp. Kanske därför som tillställningen har blivit så populär trots det mulna och regnsjuka vädret. Parkeringsmännen räknar till hela 200 bilar.
Bland besökarna finns gott om barn. De unga är nyfikna, de äldre nostalgiska.
– Jag försöker ta barnen till olika bondgårdar och se på olika djur, tycker det behövs. Det är tråkigt om de bara får se får och kor på Youtube, säger Nora Garusi som är på plats med sönerna Raul och Emil.
Färre producenter, mera mjölk
Johan Wasström är en av landets 8 800 mjölkproducenter. De minskar med drygt fem procent årligen, men produktionen ökar. Det beror på nyinvesteringar i stil med den han själv gjorde för några år sedan. Hans ladugård med två mjölkningsrobotar är byggd år 2010 och på gården finns 135 kor och lika många ungdjur. Dessutom har gården bl.a. vall- och spannmålsodling.
De finska mjölkproducenterna har det tufft bland annat på grund av att varannan ost som konsumeras i Finland är importerad. Producenterna har i stället för att trappa ner börjat producera mera så att en allt större del går till export, främst till Sverige och Ryssland.
Konstigt nog transporteras mjölken alltså i båda riktningarna över gränserna.
Framtidstron är i varje fall inte att ta miste på. Den får en symbolisk bild i Johans dotter Ella som charmar besökarna då hon med stadig hand leder runt en kalv medan folk köar efter våfflor och grillkorv och allt är till belåtenhet.
Kosläppet ordnades på lördagen som evenemang på detta sätt för tredje gången i västra Nyland i samarbete mellan Valio, andelslaget Länsi-Maito, Nylands svenska producentförbund NSP rf, Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC rf och Nylands Svenska Lantbrukssällskap.