Svenska och finska från ettan är målet
– Man behöver svenska i Finland. Ganska många talar ju det språket, säger Elsa Kantanen. Hon tycker det är bra om finska grundskolelever i Raseborg i framtiden har svenska på schemat redan i ettan.
Klasskompisarna Emma Öhman, Erika Lauren, Jeanette Sjölund och Minea Suominen håller med.
Alla fem går de nu i årskurs 2 i finska Klinkbackan koulu i Pojo, från och med i höst börjar de som första främmande obligatoriska A1-språk.
De har själva valt. Majoriteten i klassen föredrog svenska framom engelska, och så blev det.
Så – de blivande treorna i Klinkbackan koulu visar vägen, liksom ettorna i Hakarinteen koulu i Ekenäs där man redan nu pluggar svenska allt från första början.
Från skolstarten
Som ett led i arbetet med sikte på en ny läroplan i Raseborg, har ett förslag till språkprogram för den s.k. grundläggande utbildningen utarbetats. För att man skall kunna komma vidare, beslöt bildningsnämnden i Raseborg i tisdags att planeringen av timfördelningen skall fortsätta "utgående från att det andra inhemska språket blir det obligatoriska A1-språket för samtliga elever".
Och i beredningen sägs klart ut: tanken är att förenhetliga språkundervisningen också i det avseendet, att starten för studierna i finska respektive svenska tidigareläggs till årskurs 1.
Inte enhälligt
Frågan om tidpunkten vållade veterligen ingen oenighet.
Men bildningsnämndens beslut kom ändå till efter en omröstning som, i frånvaro av en ledamot, slutade 6-4.
Ledamoten Miikka Soivio (Saml.) ville stryka formuleringen om att det andra inhemska språket blir det obligatoriska A1-språket och i stället öppna också för möjligheten att ta in svenskan respektive finskan som friviliga A2-språk redan från årskurs ett.
Soivio fick i alla fall inte majoriteten med sig, resultatet av omröstningen följde gränsen mellan språkgrupperna.
Litet mera än minimum
Bildningsnämnden beslöt i tisdags också, att bibehålla det totala antalet undervisningstimmar i den nya läroplanen på nuvarande nivå. Minimiantalet timmar per ämne, fördelat över årskurser, är 222.
I Raseborg är tilldelningen litet mera generös än så – 234 timmar, vilket för stadens del uppges betyda en merkostnad i storleksordningen en halv miljon euro per år.
De merkostnaderna avser nämnden i alla fall inte att banta bort. Bibehållet antal timmar är en förutsättning för att undervisningen i det andra inhemska språket skall kunna tidigareläggas som tänkt, bekräftar ordföranden Filip Björklöf, SFP.
Värna om tvåspråkigheten
Björklöf tycker personligen att den tänkta förändringen är "en jättebra grej".
– Ju tidigare man börjar, desto mera lär man sig, Och barn har inga fördomar, konstaterar han.
Följdriktigt borde en tidigare studiestart bädda för ett utökat umgänge över språkgränsen överlag, och skapa bättre förutsättningar exempelvis för samarbete mellan skolor, resonerar han.
Det är i sin tur helt i linje med stadens fastställda värdegrund och strategi – där ingår strävanden att värna om båda språkgruppernas kultur och traditioner, och om en levande tvåspråkighet.
Engelska först i fyran
För de svenska eleverna skulle förändringen innebära att de börjar studera finska redan i årskurs 1 i stället för i årskurs 3.
Större kan konsekvenserna bli för de finskspråkiga eleverna. Enligt gällande läroplan har de kunnat välja mellan engelska och svenska som A1-språk i årskurs 3, den valmöjligheten skulle alltså falla bort.
För en del av dem skulle det totala timantalet i svenska öka, och studierna i engelska inledas först i årskurs 4 – då som ett frivilligt A2-språk.
Än pengarna,då?
Det sistnämnda tar Filip Björklöf rätt lätt på.
– Förstås är det viktigt med undervisning i engelska i skolan. Men man lär sig också engelska ganska bra i samhället, säger han.
Liisa Hellberg, som i höst börjar undervisa elever i Klinkbackan koulus fjärde och femte årskurs i valbar A2-svenska, instämmer.
– Svenskan går det att undvika, men inte engelskan, säger hon.
Hellberg är definitivt positivt inställd till "att börja så tidigt som möjligt" med undervisningen i finska och svenska. Hennes enda reservation gäller pengarna.
Var skall en halv miljon tas i dessa spartider, när Klinkbackan koulu "varit nedläggningshotad flera gånger" i hopp om en årlig inbesparing på 100 000 euro.
Men går det enbart ut över engelskan, så må det vara hänt, resonerar hon.
"Lär sig ju snabbare"
Hellbergs kollega Pauliina Sergejeff, som nu undervisar treorna och fyrorna i svenska, håller inte riktigt med. Hon tänker på de elever som väljer bara ett främmande språk. Engelskan behövs, för dem kan det senare bli svårt om de är tvungna att välja svenska.
Elsa Kantanen, Emma Öhman, Erika Lauren, Jeanette Sjölund och Minea Suominen tvekar i alla fall inte: Svenskan först!
– Farsan är svenskspråkig, säger Emma Öhman.
– Svenska är lättare än engelska, säger Jeanette Sjölund, som också har en svenskspråkig pappa.
– När man har lärt sig svenska, är det lätt att lära sig andra språk, vet Elsa Kantanen.
– Norska och danska, inflikar Emma Öhman.
Elsa Kantanen tycker det är en god idé att börja studera svenska genast i ettan – "man lär ju sig snabbare då" – och grämer sig nu litet över att hon inte själv haft den möjligheten.
Att språket behövs i vardagen också utanför hem och skola, har flickorna av egen erfarenhet kunnat konstatera. Flera av dem har åtminstone någon svenskspråkig kompis.