Stenbrottets grannar röt till
Det är mycket på gång i södra Sjundeå och den mest brännheta frågan är förstås stenbrottet i Pickala. Kommunen ordnade en invånarkväll i Borgvik i torsdags. Där berättade upprörda grannar om hur sprängningarna har förstört hus och slungat knytnävsstora stenar i naturen.
Stenbrottet i Pickala fortsätter att väcka ont blod. Trots att frågan avgjorts i högsta förvaltningsdomstolen två gånger vägrar grannarna nöja sig med att det sprängs i deras närmiljö, och det märks i föreningslokalen Borgvik. Salen är fullsatt av invånare från Pickala-området.
En av dem är Timo Raivio, tidigare fullmäktigeledamot för De gröna. Stenbrottet i Pickala har länge varit en hjärtefråga för honom och därför har han kommit ända från sin nya hemstad Lissabon i Portugal för att delta i diskussionen.
– Den 3 december ringde min son i panik och berättade att huset håller på att falla ihop. Vi bor 1,2 kilometer från stenbrottet och sprängningarna har skapat stora sprickor i husgrunden. Jag hade nyligen renoverat huset och det här har fått värdet på fastigheten att rasa, säger Raivio.
Isotupa hemma i influensa
Också kommunens ledande tjänstemän och politiker är på plats, bortsett från kommundirektör Juha-Pekka Isotupa. Han ligger hemma i influensa. 7
Mest i skottgluggen är miljöinspektör Anu Hynninen, som har varit med om att utforma tillstånden för sprängningen.Hon inleder sitt anförande genom att läsa upp en lång lista på anmärkningar från grannarna och hur hon har hanterat dem.
Det handlar om missnöje med hur bullermätningarna har utförts, om att skyddsvallen kring stenbrottet inte var klar i tid, om hur vattenproverna har tagits i grannarnas brunnar, om att området inte var inhägnat, om att vägen som har byggts för att lastbilarna ska kunna köra till stenbrottet är olaglig.
– Det är första gången jag har vait med om ett liknande fall i mitt tjänsteuppdrag. Vissa saker tar därför lite längre tid än om någon annan hade gjort dem, säger hon.
Polisen utreder
Det senaste exemplet är att grannar har upptäckt stenar stora som knytnävar i naturen. De misstänker att de har slungats dit av sprängningarna.
– Jag har bett polisen att utreda saken, säger Hynninen.
Jussi Buckbee flyttade till Pickala för sex år sedan. Han är besviken på hur kommunen har hanterat fallet med stenbrottet.
– Som vi kunde höra i Anus anförande har det kommit in en lång lista på klagomål. Varför? Det handlar inte om att vi försöker tynga ned henne med extra jobb, utan det helt tydligt finns ett problem.
Paralleller till Talvivaara
Han får medhåll av ortsbon Jukka Antila som drar paralleller till Talvivaara-gruvan, som efter hundratals klagomål faktiskt visade sig vara en stor miljöbov.
Miljöinspektör Hynninen säger att hon som kommunal tjänsteman måste fatta beslut med lagen i ryggen. Hon kan inte gå in och avbryta sprängningarna hur som helst. Jorma Skyttä, teknisk chef, håller med.
– Det är inte kommunens plats att ifrågasätta högsta förvaltningsdomstolens beslut.
Miljö- och byggnadsnämndens ordförande Antero Honkasalo håller med och säger att Anu har både tekniska sektorns och miljö- och byggnadsnämnden i ryggen.
Det märks att missnöjet pyr. Kommunfullmäktiges ordförande Arja Alho har fullt sjå med att bevara ordningen i salen. Birgitta Johansson, Pickalabo och Taina Janhunens ersättare i fullmäktige, kommer med skarp kritik mot Anu Hynninen.
– Du har godkänt hur bullermätningarna utfördes. Hur motiverar du att du har godkänt endast tre mätpunkter. Av dem befann sig en i medvind mot stenbrottet och en annan utfördes under endast en halvtimme – när det var lunchpaus!
Vill inte diskutera med jurist
Hynninen säger att kommunen inte har möjlighet att granska varje lilla punkt i förfarandet utan måste lita på konsulterna och verksamhetsidkaren. Det bästa, säger Hynninen, skulle vara om invånarna satte sig ned och diskuterade med dem som sköter sprängningarna, alltså företaget Hagelberg.
– Jag har försökt arrangera en träff med verksamhetsidkaren, men invånarna har vägrat blankt.
På det svarar Birgitta Johansson:
– Vi vill inte komma till en diskussion där entreprenören har med sin jurist och vi inte har en. Det är inte rättvist.
Åsikterna är många och mötet sträcker sig långt över tidtabellen. Det fattas inte något direkt beslut om hur fallet ska gå vidare. Polisen utreder de märkliga stenarna i skogen och medan processen pågår har Hagelberg lovat att inte spränga på en månad.
"Om jag var tjänsteman ..."
Efteråt säger Jussi Buckbee att mötet gick som väntat.
– Kommunen beklagar saken och säger att de inte har befogenheter att göra något.
Vad skulle du ha gjort annorlunda om du var tjänsteman?
– Jag skulle defintivt ha utrett saken grundligare. Och framför allt skulle jag ha lyssnat på kunden, i det här fallet kommuninvånarna.