Kustbanan kräver fortsatt lobbning
Har VR och Kommunikationsministeriet tappat intresset för kustbanan? Är det Esbo–Salo-banan som spökar? Eller handlar de obegripliga svängarna kring Y-tåget enbart om brist på pengar?
Det överraskande beskedet om VR:s planer att stympa Y-tåget och den lika överraskande motiveringen att Y-tågen ligger bakom fjärrtågens förseningar, väcker frågor.
Vad handlar det egentligen om? Är det som järnvägsentusiasterna på VR Leaks säger att VR använder hot mot Y-tågen för att pressa staten på mera pengar (se artikeln inunder)?
Eller har man helt enkelt tappat intresset att satsa så mycket på kustbanan då Esbo–Salo–banan (ESA-banan) numera finns inritad i landskapsplanen med siktet inställt på 2030?
Kaj Lindholm, som engagerade sig mycket i frågor om infrastruktur och speciellt järnvägar både under sin tid på Nylands förbund, sin tid som Karis stadsdirektör och sin tid som teknisk direktör i Raseborg, tycker att det finns allt skäl att allvarligt granska vad som pågår.
Lindholm tycker för all del att det är galenskap om man inte vill satsa på kustbanan på grund av att andra vyer vuxit sig starkare och betonar att kustbanan hur som helst ska fungera en åtskillig tid framåt. ESA förverkligas tidigast 2030–2040. Men han utesluter inte att den nya trafikbilden påverkar.
Om man inte satsar på kustbanan utan låter den förfalla, är det lättare att få finansiering för andra alternativ. Starka krafter lobbar för snabbtåg som går på en timme mellan Åbo och Helsingfors, och därmed har ESA-banan lobbare på olika plan och orter.
Raseborg försvagas
– Det är olustigt att VR nu vill klippa av Y-tåget. Karis – och därmed Raseborg – hör till Helsingfors trafikområde och det finns en uttalad mening att det ska förbli så, påpekar Lindholm och uppger att man i Karis jobbade väldigt hårt för att komma med i nätverket till Helsingfors.
– Raseborg försvagas betydligt om man klipper av det bandet.
Försvagningen gäller såväl inflyttning och pendling som etableringar av olika verksamheter.
Därför är det så viktigt att både kommunen och alla politiker som har något att säga till om håller sig vakna i trafikfrågorna, skapar fungerande nätverk och utövar påtryckning.
Åtgärdsprogram
Lindholm sticker inte under stol med att han är rädd att järnvägsdiskussionerna som hade en så viktig roll i Karis inte klassas lika högt i Raseborg. Kulturerna är olika och i Ekenäs är det sjukhuset och Dragsvik man är van att stå upp för.
Lindholm uppger att han år 2010 föreslog i Raseborg att det görs ett åtgärdsprogram för kustbanan tillsammans med Trafikverket. Han vidtalade både politiker, trafikverk och tjänstemän på bred bas och alla tyckte att ett åtgärdsprogram skulle vara bra.
I och med att SFP, SDP och Samlingspartiet fanns i samma regering kunde ett program leda till konkreta satsningar.
– Tanken var att få fram pengar för antingen dubbelspår mellan Karis och Kyrkslätt eller ett mötesspår i Ingåtrakten.
Det blev tyst
Lindholm gick därefter själv i pension och lämnade initiativet efter sig som ett arv i Raseborg. Stadens ledning gav det vidare till Nylands förbund. Och sedan blev det tyst.
På förbundet finns duktiga planläggare, men de driver inte intressefrågor, poängterar Lindholm.
– Lite förvånad är jag över att det inte hörts ett smack sedan dess.
Också planen att utveckla resecentrum i Karis ska ses i ljuset av ett större scenario. Det är svårt att senare sidsteppa en ort där det finns en fungerande infrastruktur för trafiken.
Lojo trafikcentrum?
Det är inte omöjligt att det finns krafter som vill att Lojo ska bli centrum också för spårtrafiken. Om och när Hangö-Hyvingebanan elektrifieras kan den fungera som matarbana till snabbtåg på ESA-banan.
Då skulle invånarna i västligaste Västnyland byta till Åbo- och Helsingforstågen i Lojo, vilket å sin sida också skulle stödja Lojo som regionens absoluta centrum i en storkommun som sträcker sig till Hangö.
Kaj Lindholm säger inte att hotbilden ovan är verklig, men vill inte heller utesluta den.
Inga spöken
Riksdagsledamot Thomas Blomqvist, SFP, tror däremot inte att det finns orsak att måla upp hotbilder utifrån utspelet om Y-tågen.
– Vi jobbar konsekvent för kustbanan i alla sammanhang. Naturligtvis måste vi vara vaksamma, men i det här fallet ser jag inga spöken.
Redan det faktum att det är VR och inte ministeriet som ligger bakom planerna på stympningen av Y-tåget, indikerar att det handlar om ett operativt problem, inte en vilja att dra nya riktlinjer för trafiken.
Stora investeringar
– Och helt oberoende är alla överens om att ESA kan förverkligas tidigast om 20 till 50 år. Fram till dess är kustbanan huvudspåret mellan Helsingfors och Åbo och den måste hållas i skick.
– När man ser hur svårt det är att över huvud taget få fram pengar till investeringar i dessa ekonomiskt kärva tider, är det svårt att tänka sig att ESA-banan skulle få anslag.
Att bygga ett nytt banavsnitt mellan Esbo och Salo handlar om ofantligt stora summor. Betydligt mera än till exempel elektrifieringen av Hangö-Hyvingebanan eller investeringar i en förbättring av kustbanan.
Hänger ihop med Esbo
– Det har nog satsats på kustbanan under de senaste åren, man har gjort vissa grundläggande förbättringar. Men när jag satt i VR:s förvaltningsråd var det aldrig tal om att Y-tågen skulle vara problemet. I stället handlade diskussionerna om högre hastigheter.
Dubbelspår är den viktigaste investeringen för att tidtabellerna ska hålla, säger Blomqvist.
– Problemet finns också i Esbo, som inte sväljer alla tåg utan stoppar upp trafiken. Förbättringarna på den punkten hänger i sin tur ihop med den planerade Centrumslingan. Det är i Esbo förbättringarna måste påbörjas, och sedan kommer dubbelspåret.