Ingen förändring i sikte
Bara i Raseborg störs dagligen minst 1200 invånare av högt trafikbuller. Men i byggandet av bullerskydd halkar man efter. I Västnyland planeras endast ett inom en snar framtid.
En stor del av Västnyland lever dagligen med störande trafikbuller från riksväg 25 och stamväg 51 och 52. Lösningar finns men pengar och prioriteringar gör att regionen får vänta länge på förbättring.
– Vi har inga aktuella projekt. Pengarna fattas helt enkelt. Och om något görs prioriteras sådana områden där största möjliga antal invånare påverkas, säger Arto Kärkkäinen som ansvarar för bullerfrågor på Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland.
Många men för få
Enligt Trafikverkets nationella bullerutredning från 2012 lider drygt 42 000 invånare i Nyland av trafikbullernivåer över 55 decibel. 55 decibel räknas som gräns för när trafikbuller är störande och högre buller än det har även bevisats ha skadliga inverkningar på sömn och hälsa.
Bara i Raseborg bedöms 1230 invånare påverkas dagtid av riksväg 25. Nattetid störs drygt 600 invånare och 257 byggnader ligger inom det så kallade bullerområdet.
– Faktum är att det inte finns en enda sträcka på vägen där bullret inte känns. Bebyggelsen är väldigt koncentrerad kring vägen, säger Anders Jansson, chef för Trafikverkets enhet för bullerbekämpning.
Enligt Jansson är rapportens siffror därför i underkant eftersom mätningen endast utförts på de vägavsnitt som överstiger EU:s tröskelvärde för trafikmängder. I Västnyland är det endast sträckorna Ekenäs-Karis, Sjundeå-Esbo, Virkby-Lojo och motorvägen mellan Åbo och Helsingfors som undersökts.
På lång sikt hoppas man att även Västnyland kan få flera bullerskydd. Än så länge prioriteras huvudstadsregionen.
– Om man jämför med Helsingfors så är invånarmängden som berörs i Västnyland så liten, säger Kärkkäinen.
Jansson kan inte annat än beklaga hur Västnyland och hela Finland halkat efter andra nordiska länder i bullerbekämpning längs våra landsvägar.
– För närvarande är våra satsningar så förfärligt dåliga.
Endast nybyggen
Fram till 2018 innehåller Trafikverkets handlingsprogram drygt 50 nya bullerskydd i Finland. Budgeten går på cirka 150 miljoner euro. I år byggs bullerskydd för fem miljoner i Nyland, men alla vid nya vägbyggen. Det hjälper inte Västnyland.
– Hela regionen har ett gammalt vägnät. Det innebär att det finns många platser där bullerskydd skulle behövas, säger Jansson.
Problemet kan bero på att det är svårt att planera in bullerskydd i efterhand då vägarna redan byggts i närheten av bebyggelse eller vice versa.
– Framför allt är bullerskydd ganska dyra. De går på cirka 1000 euro per meter, säger Jansson.
I Västnyland ligger de flesta områdena där bullerskydd skulle behövas vid landsvägar och är därför statens ansvar.
– Då slår statens penningbrist igenom.
Enligt Jansson är det i alla fall vanligare att bullerskydd nu för tiden planeras in i samband med nya vägbyggen. För framtiden hoppas han därför på en förbättring av riksväg 25.
– Om vägen förbättras så borde det beaktas. Men det är förstås ett stort om.
Snart i Veikkola
Direktiven för vilka områden som först skulle få bullerskydd i kampen om en tystare boendemiljö fungerar inte heller.
– Nästa alla områden på åtgärdslistan överstiger 65 decibel och är därmed högprioriterade, säger Jansson.
I Raseborg störs minst 100 invånare av så höga nivåer, i Kyrkslätt 50.
Det område som inom kort ser ut att få bullerskydd i Västnyland är Veikkola i Kyrkslätt. Enligt Kärkkäinen och Jansson är det inte en dag för tidigt.
– Om vi ska ha dåligt samvete för något projekt så är det Veikkola, säger Jansson.
Byföreningen i Veikkola har kämpat i närmare 15 år med att få förbättrade bullerskydd mot motorvägen mellan Helsingfors och Åbo. Enligt Trafikverket har behovet funnits i närmare 40 år. Än så länge har ingenting hänt trots att kommunen förordat att arbetet snabbas upp.
– Bullerskydden är jätteviktiga för oss men det finns inga pengar, säger föreningens ordförande Raija Kari.
Enligt Kari borde alla planer vara klar sen en tid tillbaka men några tecken på att de skulle omsättas i praktiken syns inte.
Kärkkäinen förklarar att projektet dragit ut på tiden på grund av finansieringsproblem och planläggningsfrågor. Runt 450 personer berörs av trafikbullret i Veikkola.
På andra håll i Kyrkslätt har invånarna däremot fått bullerskydd i och med bygget av den nya motorvägen mellan Kyrkslätt och Esbo. I Kyrkslätt medförde riksväg 51 för höga bullernivåer för 1770 boende år 2012.
Centrum ändå värst
Trots att bullernivåerna från den tunga trafiken stör många längs landsvägarna får kommunerna flest klagomål om trafikoljud från stadskärnan. I Hangö står långtradarna för oljudet. I andra städer anklagas mopeder.
– De vanligaste klagomålen handlar ofta om mopedkörning och olovlig körning inne i staden, säger Raseborgs tekniska direktör Jan Gröndahl.
Nu och då kommer klagomål även från bosättning kring landsvägarna i kommunen. Dessa ska däremot riktas till NTM-centralen.
– NTM-centralen disponerar de sträckorna men i mån av möjlighet är staden med i processen.
Enligt Gröndahl tampas byggen av bullerskydd av flera problem och blir lätt en lång process.
– De kräver alltid lov och kan till och med behöva en ny planläggning av området.
Även Trafikverket betonar problematiken.
– Där har vi en fälla. Veikkola är ett exempel där kommunens och väghållarens planer gått i kors hela tiden, säger Anders Jansson.
Gröndahl betonar att problemet främst gäller platser där ett gammalt vägnät kolliderar med gammal planläggning. Trollböle är ett exempel. I dag är kommunens planering av infrastruktur och bosättning däremot bättre och beaktar bullernivåer.
– I dag planeras inga nya bosättningsområden inom bullerområden.