Hårdare press och mera stress
Gymnasiet är bra som det är, anser de studerande själva. Större valfrihet lägger ytterligare press på unga som inte ännu vet vad de vill satsa på i framtiden.
– I det stora hela är det bra såsom det är i dag när man måste prova på allt, säger Alfred Eriksson.
– Många väljer gymnasiet för att få mera tid för att fundera på vad de vill studera, säger Elin Jungar.
De går andra året i Karis-Billnäs gymnasium och båda två har valt att satsa på historia och samhällslära. Förslaget om ändrad timfördelning i gymnasiet upplever de som stressande eftersom det innebär att studerandena ännu tidigare måste välja studieinriktning.
– Redan nu måste man tidigt ha klart för sig vad man ska läsa inför studentexamen, säger Alfred Eriksson.
Varför religion?
Elin Jungar anser att det är till hennes egen fördel att också gå kurser som inte hör till hennes specialområde.
– Även om till exempel fysikkursen inte skulle vara obligatorisk så skulle jag välja att gå den eftersom jag vill ha baskunskapen.
– Om kurser krockar så väljer jag förstås det som jag prioriterar högre, säger Alfred Eriksson.
De tycker att arbetsgruppens förslag låter märkligt. Bara två kurser i realämnen är obligatoriska, hälsokunskap och religion eller livsåskådning.
– Det är inte de mest centrala ämnena. På hälsokunskapen verkar man inte lära sig något nytt, säger Elin Jungar.
Alfred Eriksson säger att han kan förstå att hälsokunskapskursen är obligatorisk, men inte varför religion ska vara det i stället för historia eller samhällskunskap.
– Det är viktigt att lära sig om samhället för att veta vad som händer och varför. De som inte är intresserade av det blir utan den kunskapen om det inte är obligatoriskt att studera ämnet.
Både Elin Jungar och Alfred Eriksson vill ha ett allmänbildande gymnasium. Gymnasiet ska ge de studerande tid att hitta sin egen väg.
– Alla måste inte fortsätta sina studier på universitet, därför är det viktigt med ett allmänbildande gymnasium, säger Elin Jungar.
Tänka själv
Deras lärare i historia och samhällslära, Jan-Erik Till, frågar dem om de anser att det nuvarande gymnasiet är för splittrat.
– Det beror på hur man ser på det. Studerande kan tänka själva och göra kopplingar till sådant som diskuterats tidigare på någon annan lektion. Det är den studerandes ansvar att inse att man måste tänka själv, säger Alfred Eriksson.
Det är dags för historielektion. Andra årets studerande Julia Nummenmaa kommer in i klassrummet och strax därpå infinner sig abiturienterna Isabella Korhonen och Josefina Bäck. De har noterat diskussionen om timfördelningen och är överens: Det är inte bra att gå igenom gymnasiet utan att behöva läsa en enda kurs i historia eller samhällslära.