Nya planer för skolorna i Svartå
Skolbyggnaderna för både finskspråkiga och svenskspråkiga lågstadiebarn i Svartå är otillräckliga i fråga om utrymme och tillstånd. Nu satsas 20 000 euro kommunala pengar för att planera lågstadieskolornas framtid. Planerna utgår från byggandet av ett hus för kommunal service.
Svartås svenskspråkiga och finskspråkiga lågstadiebarn är ungefär 100. De två existerande skolbyggnaderna är inte i gott skick, utrymmena är knappa och husen behöver renoveras och moderniseras. Budskapet är klart: någonting måste göras. Var dessa barn i fortsättningen får sin undervisning är inte spikat, men en samlokalisering av skolorna i en större byggnad för kommunal service är planerad.
– Som jag ser det har vi två alternativ. Antingen måste bägge skolor renoveras eller så bygger man en ny lokal där båda skolorna kunde fungera under samma tak, säger Tuomo Kuusisto, rektor på Mustion koulu.
Det senare alternativet vore enligt Kuusisto den bästa möjliga lösningen. Rektorn poängterar dock att en sådan lösning inte innebär en tvåspråkig skola, utan två i stort sett separata skolor i samma fastighet.
– Det skulle inte handla om en tvåspråkig skola, utan en samlokalisering av två skilda skolor. Jag har erfarenhet av en liknande lösning från Söderkulla skola i Sibbo. Jag vet att systemet kan fungera väl, säger Kuusisto.
Av samma åsikt är Hannu Larinen, rektor för finska och svenska lågstadierna i Lappvik. Skolorna har verkat i samma byggnad i cirka sju år. I Lappvik ordnas bland annat slöjd och gymnastiklektioner gemensamt.
– Vi har väldigt positiva erfarenheter av att ha två små skolor under samma tak. Spänningarna mellan språkgrupperna har i stort sett försvunnit, barnen har vant sig vid att skolbyggnaden är svensk och finsk, berättar Larinen.
Planeringen tar fart
Även Raseborgs bildningsdirektör Robert Nyman ser samlokaliseringen som ett bra alternativ.
– En samlokalisering medför möjligheten till naturligt samarbete över språkgränsen. Så länge pedagogerna sköter sina uppgifter väl ser jag inte några risker med det, säger Nyman.
Planeringen av skolornas framtid i Svartå har fått 20 000 euro ur den kommunala kassan för två år framöver. Grova kostnadskalkyler kommer att göras för olika alternativ. Utgångspunkten är att planera en byggnad för kommunal service. Bildningsdirektör Nyman ser stora möjligheter med ett nytt kommunalt centrum i byn.
– Ett nytt bygge kunde rymma inte bara skolorna, utan också andra serviceenheter som rådgivning och kanske också bibliotek. Om allt går vägen kan byggandet sätta i gång omkring år 2017, säger Nyman och tillägger att tidsuppskattningen är grov.
Själva planeringen kommer i gång redan efter årsskiftet. Trots att mycket talar för att placera skolorna i samma byggnad är det oklart vad slutresultatet av processen blir. Svartå skolas rektor Eva Wickholm-Ekman understryker ändå de positiva sidorna om skolorna fungerade i samma fastighet.
– Det vore en bra lösning, vi behöver nya utrymmen. Skolorna skulle ju fungera skilt, men samtidigt ser vi många positiva möjligheter till samarbete. En samordning av ämnen som slöjd, handarbete och gymnastik i en gemensam lokal kunde vara bra för barnen, säger Wickholm-Ekman.
Samarbete på distans
Svartå skola och Mustion koulu har redan nu ett relativt livligt samarbete. Skolorna ordnar gemensamma evenemang och klubbar, men också i till exempel slöjdundervisningen jobbar skolorna ihop. Tuomo Kuusisto beklagar sig över att skolorna inte jobbar ännu mer tillsammans.
– Det är nog bara det fysiska avståndet som gör att samarbetet inte kan fördjupas ytterligare, säger rektorn för Mustion koulu.
Svartå skolas rektor Wickholm-Ekman är på samma våglängd som Kuusisto.
– Ju mer man är tillsammans desto större blir toleransen. I Svartå fungerar livet ändå över språkgränsen, vilket gör att jag tror att en samlokalisering kunde fungera bra i vår by, säger Wickholm-Ekman.
Att Svartå i mångt och mycket fungerar på två språk har inte heller gått Kuusisto förbi. Rektorn för Mustion koulu menar även därför att det vore en logisk utveckling att placera skolorna på samma ställe.
– En gemensam byggnad för bägge skolorna ter sig naturlig med tanke på områdets tvåspråkighet. I Svartå finns framför allt en stark bygemenskap, språkgränsen är här inte något absolut. Jag tror att en samlokalisering av skolorna vidare skulle stärka denna gemenskap, säger Kuusisto.