Varmare hav gör livet surt för hoppkräftan
Det är viktigt att studera kombinationen av olika faktorer då förändringarna i klimatet undersöks.
Försurningen av havet i kombination med ett varmare klimat försvagar hoppkräftornas försvarssystem mot stress.
Uppvärmningen av havsvattnet gör också att det här cirka en millimeter långa djurplanktonet får färre levande ägg och att tillväxten minskar hos unga individer. Hos vuxna hoppkräftor noteras en ökad oxidativ stress, det vill säga en biokemisk process som skadar celler och organ.
Däremot visar det sig att cyanobakterierna – de blågröna algerna – har en positiv inverkan på äggöverlevnaden hos hoppkräftorna, men samtidigt orsakade cyanobakterierna en minskad äggproduktion.
Komplext system
Det här är en del av innehållet i en vetenskaplig artikel som publicerades i veckan och i vilken tre forskare i Västnyland deltar som skribenter.
– Det viktigaste resultatet är att det inte räcker att undersöka följderna av uppvärmningen ensamma, utan att man måste studera flera klimatrelaterade faktorer samtidigt, säger Anu Vehmaa som är en av författarna.
– Ännu för tjugo år sedan var det vanligt att koncentrera sig på endast en faktor, men nu har man alltmer börjat titta på flera faktorer samtidigt i experimentella sammanhang, säger Jonna Engström-Öst, en annan av de sex medförfattarna.
Viktig föda
De små hoppkräftorna har en viktig roll i näringskedjan i vattnet. Därför kan deras framgång i miljön ha stora konsekvenser för till exempel fiskbeståndet. Ju färre och mindre hoppkräftorna är, desto mindre föda utgör de för fiskarna.
För ett år sedan lade Anu Vehmaa fram en doktorsavhandling i vilken hon bland annat visade hur det varmare klimatet och havsförsurningen i kombination med giftiga cyanobakterier påverkar hoppkräftornas reproduktion.
Nu är den tidigare Aroniaforskaren knuten till ett projekt vid Helsingfors universitet, i vilket man undersöker hur olika djurplankton anpassar sig till övergödningen. Med Tvärminne zoologiska station som bas undersöker hon hur ägg från hoppkräftor, hjuldjur och vattenloppor överlevt i olika bottensediment. De djurplankton som kläcks ur dessa ägg kan sedan jämföras med individer från färska ägg.
Sedimentproverna har tagits i Ekenäs skärgård.
Forskaren Jonna Engström-Öst är knuten till Aronia och jobbar också med klimatundersökningar. Anna-Karin Almén och Andreas Brutemark bildar hennes närmaste forskargrupp.
Är ni oroliga över tillståndet i Östersjön?
– Åtminstone om man ser på de resultat vi fått är det oroväckande, säger Jonna Engström-Öst.
– Våra undersökningar ger inte svar på hur organismerna anpassar sig till förändringarna på sikt. Men visst är läget bekymmersamt, säger Anu Vehmaa.
Den stora utmaningen ur forskningens synvinkel är att det handlar om ett komplext system där en mängd olika faktorer påverkar varandra.
Långtidstrend
Då och då får vi ta del av kritik mot teorin att det är människan som påverkar klimatet. Också FN:s klimatpanel och dess rapporter har fått ris. Hur ska en lekman riktigt förhålla sig till den här så kallade klimatskepticismen?
Jonna Engström-Öst förstår att det kan vara svårt att hänga med i alla svängar bland all den information som publiceras och bjuds ut.
– Kritikerna tar fasta på att temperaturstegringen inte varit så kraftig under de senaste åren, säger hon.
– Men det eliminerar inte långtidstrenden, konstaterar Anu Vehmaa.
De två forskarna intygar att den kritik och skepticism som kommer till uttryck bland annat på insändarplats i tidningar inte har något fäste att tala om inom den etablerade klimatforskningen.
- Artikeln "Projected marine climate change: effects on copepod oxidative status and reproduction" publicerades senaste vecka i den vetenskapliga tidskriften Ecology and Evolution. Författare är Anu Vehmaa, Hedvig Hogfors, Elena Gorokhova, Andreas Brutemark, Towe Holmborn och Jonna Engström-Öst.
- Hogfors, Gorokhova och Holmborn är knutna till Stockholms universitet, Vehmaa jobbar inom ett projekt vid Helsingfors universitet som leds av Ulrika Candolin, medan Brutemark och Engström-Öst arbetar inom Novias och ÅA:s forskningsinstitut Aronia.
- Artikeln utgjorde en del av Anu Vehmaas doktorsavhandling, som lades fram i fjol.
- Hoppkräftor är små kräftdjur som förekommer i både hav och sötvatten. Med 13 000 arter är de den artrikaste gruppen bland kräftdjuren och utgör den största delen av marina djurplankton. Här är det arten Acartia bifilosa som varit i fokus.