Polisen har svårt att bevisa skuld i fasanjaktshärvan på Norrby gård
Den omtvistade fasanjakten vid Norrby gård i Snappertuna är ingen lätt nöt för polisen att knäcka. Ord står mot ord och vem som eventuellt är skyldig kommer vara svårt att bevisa. Nu uppges jaktområdet ha flyttats.
Jaktverksamheten på Norrby gård har brottsanmälts. Anmälningen riktar sig i huvudsak mot ledaren för verksamheten. Vid Raseborgspolisen ser kriminalöverkonstapel Henrik Westerlund allvarligt på det skedda.
– Det är klart att ingen skall behöva hållas borta från sin egen gård för att man är rädd, säger Westerlund.
Westerlund är utredningsledare för fallet och har själv besökt jaktområdet. Enligt honom är det ett svårt fall där ord står mot ord.
– Utredningen är ännu i ett tidigt skede. Vi har ingen teknisk bevisning som bekräftar att haglen verkligen har fallit på grannarnas mark, säger Westerlund.
Westerlund anser även att det i nuläget är högst osannolikt att Norrby gård skulle förlora sitt tillstånd för att bedriva fasanjakten. Bevisföringen är svag och det är svårt att säga vem som egentligen har begått eventuella brott.
– Det är den enskilde jägaren som gör sig skyldig till jaktbrott, inte jaktledaren, säger Westerlund.
Jaktledaren sätter upp riktlinjer och regler för hur jakten skall bedrivas. Riktlinjerna bör vara i enlighet med lagen och lika så reglerna. Om en av jägarna som deltar i jakten begår ett jaktbrott eller bryter mot reglerna så är det jägaren och inte jaktledaren som har ansvaret.
– Vi vet inte vilken jägare som avfyrat just de skotten som påstås ha fallit på grannarnas marker, säger Westerlund.
Jaktverksamheten misstänks för vållandet av fara, jaktförseelser och jaktbrott. Därtill kommer polisen att utreda vilken mängd ansvar jaktledaren har haft från situation till situation.
Lång tvist
Under en längre tid har grannarna till Norrby gård klagat över den fasanjakt som arrangeras av gården. Enligt grannarna handlar det om att haglen från de avfyrade bössorna landar lite var som helst. Riggert Munsterhjelm är en av de drabbade.
– Haglen landar på vårt tak och på vår mark. Jag och min fru har även själv blivit träffade flera gånger, säger Munsterhjelm.
Det handlar om hagelsvärmar som efter att de nått sitt mål faller till marken. Svärmarna utgör inte livsfara men är däremot ytterst farliga för ögonen.
Munsterhjelm har observerat hur jägare kommer och går på hans marker. Enligt honom själv har fasaner skjutits på hans mark och hagelsvärmarna har fallit i stor utsträckning på gårdsplanen.
– Jag är ingen jaktmotståndare. Jag vill bara att min familj ska känna sig säker på gården, säger Munsterhjelm.
Jaktverksamheten på Norrby gård leds av Osmo Ruoho. Enligt honom har verksamheten alltid beaktat grannarna.
– Vi har alltid beaktat bestämmelserna som finns i jaktlagen. När vi fick höra att grannarna klagar på verksamheten flyttade vi den längre bort, säger Ruoho.
Ruoho säger att nästa gång fasanjakten går av stapeln kommer den att hållas en kilometer längre bort. Ruoho anser att han inte gjort någonting fel eftersom myndigheterna inte förbjudit jaktverksamheten.
– Verksamheten har bedrivits i nästan 13 år och jag sköter den på rätt sätt, säger Ruoho.
Polisen tror att utredningen kommer vara klar innan årets slut. Åklagaren beslutar sedan om åtal väcks eller inte.