Några tior färre i månaden för medelraseborgaren
Skattehöjningen ska ge staden Raseborg ett miljonklirr i kassan. För en raseborgare med medelinkomster innebär det cirka 30 euro mindre till förfogande i månaden.
Skattehöjningen som i måndags klubbades igenom av stadsfullmäktige har aviserats redan en längre tid. Både åtgärdsprogram och budgetramar bygger på en skattesats på 22 procent.
– Avsikten med höjningen är uttryckligen att möjliggöra en balanserad budget och förhoppningsvis också ett resultat som är positivt, säger stadskamrer Thomas Karlsson.
Skattehöjningen från 21 till 22 procent motsvarar för stadens del drygt 4,2 miljoner euro i skatteintäkter.
För en medelinkomsttagare med en månadslön på 3 000 euro innebär höjningen grovt räknat en tilläggsutgift på 30 euro i månaden. Det reella skatteuttaget är troligtvis mindre än så.
– Den som har en medelinkomst betalar efter alla avdrag kanske 16, 17 procent i effektiv inkomstskatt.
Nedskärningar på gång
Åtgärdsprogrammet inkluderar förutom skattehöjningen också nedskärningar, bland annat ska personalen bantas med cirka 60 årsverken nästa år. Till sparåtgärderna återkommer fullmäktige på sitt nästa möte.
På inkomstsidan utgör skattesatsen ändå ett viktigt verktyg.
– Hälften av alla stadens inkomster är skatteintäkter och av dem utgör inkomstskattens andel 90 procent, påpekar Thomas Karlsson.
I vilken utsträckning de ökade skatteintäkterna kan användas till att få stadens ekonomi på fötter återstår att se.
– Budgetramarna kalkylerar med ett räkenskapsöverskott på 3,5 miljoner euro men det förutsätter att alla nämnder håller sig innanför sina ramar. Vi vet att det framför allt kommer att bli svårt för grundtryggheten.
Inför stadsstyrelsens budgetbehandling ligger nämndernas budgetförslag drygt 3 miljoner över ramarna.
Inte ensamma
Raseborg har av olika orsaker hela tiden gått i bräschen för hög inkomstskatt. Även om den senaste höjningen inte är något att direkt fröjdas över är Raseborg åtminstone i gott sällskap. Omkring hälften av landets kommuner förväntas i år höja sin skattesats, några av dem till en högre nivå än Raseborg.
Jämför man med grannkommunerna tycker Thomas Karlsson att kasten inte är så stora. I till exempel Hangö förelås en skattesats på 21,75 procent.
– Alla spelar lite i samma liga.
Att skattehöjningar i någon större utsträckning skulle leda till att folk flyttar bort från orten tror han främst är något som slås upp av massmedia.
– Jag tror inte att det spelar så stor roll om man har en inkomstskatt på 21 eller 22 procent. Viktigare är säkert tillgången till saker såsom service och kommunikationer. Däremot kommer folk som har bostäder på två orter säkert att välja den till sin hemort där skatten är lägre, vilket i det här fallet tyvärr betyder att vi inte får njuta av de invånarnas skatteinkomster.
Fler förhöjningar i faggorna?
Året innan Raseborg bildades hade Karis en inkomstskattesats på 21,0 procent, i Pojo låg man på 20,0 procent och i Ekenäs på 19,75 procent. Staden Raseborg inledde sin existens med en skattesats på 20,0 procent som sedan året därpå höjdes till 21,0. Det är med andra ord tre år sedan senaste höjning i Raseborg vilket enligt Thomas Karlsson är en ganska normal intervall.
– Det är ungefär så de här cyklerna går.
I stadens treårsplan som sträcker sig fram till 2016 utgår man ifrån en skattesats på 22 procent. Under måndagens fullmäktigemöte ansåg ledamöter att den gjorda höjningen må förbli fullmäktigeperiodens enda.
En god målsättning, tycker Thomas Karlsson, men inget man kan garantera.
Om till vilka höjder inkomstskattesatsen i Raseborg kan tänkas stiga i framtiden är svårt att uttala sig.
– Trycket är konstant men det beror på många saker som vi inte direkt kan påverka. Till exempel hur statsandelsreformen utfaller, hur det blir med den 1 miljard stora minskningen av kommunernas skyldigheter samt naturligtvis också på den egna kommunala utvecklingen, hur bra man lyckas med att behålla skattebasen och med att göra sjukvården mer kostnadseffektiv.
Ljusare prognoser
Var 2012 ett "jättebesvärligt år" ekonomiskt ser 2013 inte ut att bli fullt lika bedrövligt. Till exempel verkar stadens skatteinkomster bli ett par hundratusen bättre än budgeterat.
– Av någon anledning har skattetillväxten i hela landet varit högre än förutspått.
Thomas Karlsson påpekar ändå att allt än så länge bara är prognoser.
– Enligt prognosen skulle också bildningen underskrida sin budget med över 1 miljon euro, men de säger själva att de inte kommer att göra det.
-
I Outokumpu, med drygt 7 000 invånare höjs skattesatsen nästa år till 22,25 procent. Samma skattesats är även på förslag i ett antal andra kommuner.
-
I Kauhajoki med cirka 14 000 invånare, stannade man för 22,0 procent efter en jämn omröstning mellan alternativen 22,0 och 22,5 procent.
-
I fjol snittade kommunernas inkomstskatte-sats, exklusive Åland, på 19,40 procent. Den högsta skattesatsen fanns i Mänttä-Vilppula - 22 procent.
- På Kommun- förbundet räknar man med att skattemedel-talet nu stiger till 20-21 procent. Att enskilda kommuner inom snar framtid skulle närma sig 25 procent ses inte som någon omöjlighet.