Flyktingkoordinator Börje Mattsson är nöjd över att det i dag finns bättre redskap i integrationspolitiken. Foto: Marit Lundström

Bättre redskap i invandrar- och flyktingfrågor

I Raseborg och Hangö är frågor som handlar om mottagandet om flyktingar aktuella på olika sätt. I Raseborg är det dags för ett konkret beslut om en ny grupp medan man i Hangö sett över avtalet med NTM-centralen.

På måndagen ska stadsstyrelsen i Raseborg ta ett konkret beslut om 25 nya flyktingar. Flyktingkoordinator Börje Mattsson lyfter fram behoven i Syrien. 

Samtidigt ska beslutsfattarna bekanta sig med det uppdaterade integrationsprogrammet och förnyade åtgärdsprogrammet. De är redskap som underlättar beslutsgången i kommunerna. 

Enligt Börje Mattsson har det nämligen hänt mycket positivt inom integrationspolitiken i vårt land under de senaste åren. Staten har tagit ett bättre grepp om frågorna. Kommunerna måste till exempel ha ett integrationsprogram för att få ersättningar för mottagandet av flyktingar. 

Framför allt ger de övergripande programmen och avtalen bättre möjligheter för beslutsfattarna att sätta sig in i frågorna. 


Ta ansvar

Vetskapen om världen utanför och förståelsen för det skriande behovet av skyddsplatser för människor på flykt är inte särskilt stor i vårt land, anser Börje Mattsson som ser spår av isolationspolitik och främlingsrädsla.

Situationen kräver  att EU måste ta ett större ansvar för flyktingarna från norra Afrika. Krisländerna Grekland och Italien kan inte ensamma ta emot alla behövande, säger Mattsson. 

– Det här är frågor som behöver diskuteras på alla nivåer. Vi kan inte sticka huvudet i buskarna. 


Olika stora behov

I Hangö har man noterat att den förra flyktinggruppen behövde mera hjälp och stöd än man räknat med. Resurserna har inte alltid räckt till.

Det är en orsak till att man ändrar avtalet med NTM-centralen så att flyktinggrupper tas emot vart femte år i stället för vart tredje. I stället blir grupperna lite större.

Det garanterar också att man får tillräckligt stora barngrupper för förberenade undervisning, nämner Mirjam Waaramäki. Hon betonar att behoven bland flyktingarna är olika stora beroende på deras bakgrund och erfarenheter. 

Studierna i språk skulle man i Hangö gärna ordna på hemorten då resorna till kurserna på Axxell i Karis är ganska långa, en timme i vardera riktningen. 

På språk- och integrationskurserna i Karis är endast en liten del av de studerande flyktingar. Merparten har invandrat av andra orsaker. De är också på väldigt olika nivåer i fråga om kunskaper och fädigheter, en del har hög utbildning och kan många andra språk medan andra behöver lära sig allting från början. 


Läs mer i torsdagens VN/eVN.