Intresset för jordvärme har blossat upp

100 000 liter olja.

Så mycket gick det årligen åt för att hålla Kanneljärven opisto i Lojo varmt om vintrarna. För tre år sedan gjorde institutet en investering och började värma byggnaden med jordvärme som strömmar upp ur sjutton hål i urberget.

Resultatet tog andan ur fastighetsskötaren Mikko Kurki.

– Våra uppvärmningskostnader har rasat med säkert sjuttio procent. Det är ett väldigt bra sätt att spara på. På fyra, fem år kommer vi att ha sparat in kostnaderna för installationen.

"Början på en ny era"

I torsdags ordnade företaget Kirkkonummen huolto en informationskväll för disponenter och styrelseordförande i området. Där fick de bekanta sig med alternativet jordvärme, en energiform vars popularitet har skjutit i höjden och – om man sneglar mot Sverige – kommer att bli ännu hetare de närmaste åren.

– Det är början på en ny era. När jag kom in i branschen 1995 sålde vi femtio jordvärmepumpar om året. I dag är siffran uppe i 13 000, säger Jussi Hirvonen, verksamhetsledare för Finlands värmepumpförening.

Misslyckad start

Enligt Kyrkslätts ledande byggnadsinspektör Panu Latvala blir jordvärme allt populärare i kommunen.

– Största delen av småhusen som byggs i dag använder jordvärme, säger han.

Allt är ändå inte guld och gröna skogar. Jordvärme är ännu en relativt ny och outforskad energiform och är därför förknippad med vissa frågetecken. En riskfaktor, enligt Latvala, är borrningen. Finland har ett starkt urberg, minimal risk för jordbävningar och kontinentalplattorna är låsta i sina positioner. Men en borr är alltid en borr. Och ett hål i berget är aldrig bara ett hål i berget.

– Jag känner till fall där villaägare har borrat på sin mark och gjort att grannens borrbrunn har blivit förstörd, säger Latvala.

Om det går så illa att grannens brunn förstörs tvingas tingsrätten avgöra vems felet är – borrarens eller beställarens. Det är sällan en traditionell hemförsäkring täcker dylika fall.

Läs mer i dagens VN/eVN.