Det finns helt klart en negativ attityd bland en del finlandssvenskar, anser Filip Björklöf, bildningsnämndens ordförande i Raseborg. Foto: VN-arkiv

Fungerande tvåspråkighet på agendan

Kommunerna jobbar hela tiden med frågor som behandlar språkdebatten. Språkfrågor är mångfasetterade och berör ofta människor på ett väldigt personligt plan.

Musikern Mikko Sipolas debattartikel i tisdagens VN (30.7) har orsakat en mediestorm, men samtidigt återupplivat en väldigt viktig och aktuell debatt.


Enskilda fall i en större helhet

– Det finns helt klart en negativ attityd bland en del finlandssvenskar, säger Filip Björklöf som är bildningsnämndens ordförande i Raseborg.
Personligen har han inte upplevt språkmuren och tror att det handlar om enskilda fall. Björklöf poängterar ändå att det utan vidare finns negativa attityder gentemot det finska språket i Ekenäs, men även på andra håll i Västra Nyland.


Lojo är frivilligt tvåspråkigt

Trots att det endast bor drygt fyra procent svenskspråkiga i Lojo är kommunen ändå frivilligt tvåspråkig.
– Tvåspråkigheten är vår stolthet och eftersom det är frivilligt är vi även mer motiverade att upprätthålla båda språken, säger Lojos bildningsdirektör Katri Kalske
Hon känner inte till hur allvarliga språkmurar det finns i Lojo, men realistiskt konstaterar Kalske att det garanterat förekommer språkbarriärer även bland Lojos invånare.


Tvåspråkiga känner igen fenomenet

Kommunalt anställda och tidigare kommunalpolitiskt aktiva Seppo Lintuluoto har personligen fått uppleva språkmurarna i Ekenäs. Lintuluoto är helt tvåspråkigoch han har upplevt attityder gentemot hans finska namn.
– Incidenten på Santa Fé var antagligen ett resultat av för många öl, men attityden som framkommer finns kvar även utan alkohol i blodet, säger Lintuluoto.
Han berättar att det under 80-talet fanns något som kunde klassas som språkrasism i Ekenäs, men det har blivit bättre och nu talar Lintuluoto hellre om en språkmur.


Läs mer i VN/eVN