Skaparandan ligger i en gul kopp

Allt började med en känsla av att inte vara på rätt plats. Arbetsuppgifterna i sig var det inget fel på, men motivationsbristen slog en dag till som en blixt från klar himmel och plötsligt visste Nora Poppius att hon måste göra något annat med sitt liv än sitta framför en dator.
Så trots att hon bara hunnit vara ute i arbetslivet några få år, bland annat som studiehandledare i Kyrkslätt, bestämde hon sig för att det igen var dags att sätta sig vid skolbänken. Den här gången på adressen Stabsgatan 16 i Karis och med huvudämnet inredning i stället för allmän pedagogik.
– Redan efter första studieveckan i augusti visste jag att jag hade valt rätt.

En evighetsstuderande?
Hon ser inget problem med att avlägga flera examina. Tvärtom talar hon varmt för att byta studieinriktning tills man själv är nöjd med sitt val. Samhällsdebatten som handlar om att unga snabbare borde ut i arbetslivet för att kunna bidra till välfärdssamhället tar Poppius därför skarpt avstånd från.
– Jag tycker att man måste våga reflektera över sitt liv och känna efter om man är lycklig och trivs med det man gör. Hittar du det du verkligen brinner för mår du bättre och hålls längre i arbetslivet, resonerar hon.
Att trivas med sitt yrkesval går enligt Poppius också hand i hand med att lyckas hitta jobb.
– Det finns alltid jobb för kunniga människor, säger hon och kan inte ta på allvar den oro som vänner och bekanta har för att kommersen inom inredningsbranschen just nu inte är livlig.

Ett blått liv
Sitt eget hem beskriver Nora Poppius som avskalat skandinaviskt, där färgskalan går i vitt i blått.
– Det blev nästan ett stående skämt i skolan att jag gillade allt som var blått. När jag inreder åt andra kan jag ändå inte pracka på dem min egen smak.
För att lära sig om andra stilar och för att hitta inspiration till projekten går Poppius ofta i inredningsaffärer, vintagebutiker och på loppmarknadar.
– Det som är hett just nu är att skapa en personlig inredning. Individualitet är nyckelordet, säger hon och tittar upp på lampan i caféet där vi sitter och pratar.
Den är gjord av en gammal gul upp- och nervänd kopp. Någonting glimmar till i Nora Poppius ögon och det är uppbenbart att hon just fått en idé till sin individualitetsportfolio.