Vi är bäst. Rose-Marie Wilson, Santeri Määttä, Sophie Suvanto och Maximillian Alopaeus kan vara stolta över sin vita mössa. Foto: Benjamin Knopman

"Vi är bäst i världen"

Studentens lyckliga dag var extra lycklig i Hangö. Med toppbetyg och tajt klassanda tar de pinfärska studenterna steget in i framtiden.

Hangö gymnasium kryllar av uppklädda studerande, lärare och släktingar med näsdukarna redo i fickan.  I vimlet glider abiturienten Santeri Määttä runt med kostym, rosa slips och ett världsvant leende. Snart kommer han dessutom att kunna stoltsera med pricken över i:et – en skimrande vit studentmössa.

Hur känns det?
– Alla verkar vara stressade, men jag känner ingen stress. Det är som en helt vanlig dag för mig.

Metallica och Gabriellas sång

Määttä är en av 23 studerande som får pryda hjässan med den vita mössan i Hangö den här dagen.

Han har också äran att överräcka krigsveteranernas budkavle till andra årets studerande, som en påminnelse om att Studentsången hade kunnat ljuda på ryska om det inte var för landets modiga trupper.

Under skolavslutningen bjuds även på en cellotolkning av Metallicas Nothing Else Matters av Benjamin Fjäder. Trion Lucinda Kraufvelin, Adele Winberg och Heidi Suorsa framför The Rose och Gabriellas sång, så vackert att mysryset sprider sig likt krusningar på vattenytan genom festsalen.

I sitt tal berör rektor Eija Rosvall tre ämnen: Skolans satsning på digitalisering av undervisningen, deras samarbeten med utländska skolor och, förstås, topplaceringen som Hangö gymnasium för andra gången i rad kammade hem i FNB:s jämförelse mellan gymnasierna i Finland.

Håll huvudet högt

Också studenternas festtalare, Alexander Rosenström, tar upp det goda resultatet i sitt avskedstal.

– I kärva ekonomiska tider, då det pratas om nedläggning av skolor, i synnerhet små skolor, måste vi hålla huvudet högt. Vi ska inte ge någon en anledning att tvivla på oss, säger Rosenström.

– Under en matematiklektion räknade vi ut att eftersom Finland har de bästa gymnasierna, så måste Hangö gymnasium vara bäst i världen.

Det här påståendet skriver de nybakta studenterna Jarina Leskinen och Laura Fagerlund gärna under på.

– När grupperna är små blir undervisningen jättebra, säger Jarina Leskinen.

– I en liten skola vet alla lärare vad var och en behöver, instämmer Fagerlund.

Champagnekorkarna flyger

Så ljuder sången med stort S, Studentsången. Efteråt ler studenterna sina mest bländvita leenden mot det smattrande stroboskopljuset av kamerablixtar.

Ute på gården samlas släkt och vänner. Och snart bärs dagens hjältar ut, en och en, medan champagnekorkarna flyger.

– Efter släktfesterna ska hela klassen samlas och äta middag på Classic pizza. Sedan blir det hemmafest hos en på klassen, säger Laura Fagerlund.

Kommer ni att ha kvar mössorna i morgon?
– Det tror jag nog. Men kanske inte lika vita, säger Jarina Leskinen.

Mitt i vimlet står Santeri Määttä. Han ser glad ut.

Du sa tidigare att det känns som en vanlig dag. Håller du fast vid påståendet?
– Nä. Det känns bättre nu, när jag har fått det som jag har strävat efter i tre år.
Beskriv känslan med ett ord.
– Perfekt.