Bob Tigerstedt ville höra mer om Nord Streams nya projekt.

Rör kunde lagras i Koverhar

När Nord Stream informerar om sina undersökningar om nya gasledningar genom Östersjön är Hangö och Kotka de enda eventuella mellanlagringsorterna som nämns vid namn. Men också andra alternativ utreds.

Goda erfarenheter från Nord Streams förra gasledningsprojekt och en tilltagande efterfrågan på naturgas i Europa gör att man utreder möjligheterna att dra nya ledningar från Ryssland till Tyskland genom Östersjön.
Naturgasen är dessutom ett miljövänligare fossilt alternativ än stenkol och olja och en bra energiform på vägen till en större användning av förnyelsebara bränslen.
– Dessutom kan naturgaskraftverken på kort varsel anpassa leveransen efter behovet, säger Tiina Salonen som är Nord Streams miljöchef i Finland.


Får Kotka större roll?

När man diskuterar tillfälliga rörlagringsplatser är det bara Hangö och Kotka som nämns vid namn. Nord Streams informationschef i Finland, Minna Sundelin, säger utan att ändå nämna några att man kommer att undersöka andra alternativ.
– Men vi har mycket positiva erfarenheter av dem vi anlitade förra gången. Det kommer säkert att påverka beslutet.

Men först krävs det att delägarna i Nord Stream gör ett investeringsbeslut, uppskattningsvis 7,4 miljarder euro behövs för att kunna förverkliga projektet. Sedan görs en offertrunda för att välja underleverantörer. Det är underleverantörerna, förra gången bland annat Eupec, som förhandlar med övriga parter om, i Hangös fall, till exempel mellanlagring.

En skillnad jämfört med senast är att man utreder möjligheten och konsekvenserna av att ta stenmaterial från finländska stenbrott, förslagsvis i närheten av Kotka, och sedan transportera det på gummihjul till Kotka hamn. Man undersöker också möjligheten att förse rören med betongyta i Kotka och därifrån sjövägen transportera en del av dem för mellanlagring i Hangö.



Koverhar ett alternativ
Under det förra ledningsbygget användes totalt 9 hektar mark för att lagra rör i Hangö. Dessa områden rymde 11 000 rör. Totalt fraktades 34 000 rör över Hangö. På detta tjänade hamnen ett par miljoner per år. Men att lagra rören i Hangö var ingen dans på rosor.
– Det var krävande på det viset att vi var tvungna att dela upp rörlagret i flera olika delar. Det fanns inte möjlighet att ha alla rör på samma ställe. Men vi lyckades trots allt ganska bra. Vi har fått beröm för det efteråt, säger hamndirektör Paavo Lyytikäinen.

Enligt honom har man bara diskuterat ett deltagande i det nya projektet principiellt.
– Det är länge tills projektet blir verklighet. Det hinner hända mycket till dess.

Man måste med andra ord hitta lämpliga områden. Det är exempelvis inte önskvärt att lagra rör och nya bilar för nära varandra. Därför är Frihamnen olämplig. En av fördelarna där är att den är ren från annat gods än bilar.

Staden har som bekant lämnat ett bud på hamnen i Koverhar. Skulle den lämpa sig för lagring av rör?
– Jag vill vara försiktig i mina uttalanden om Koverhar eftersom det är en sak som är ofullbordad. Det förutsätter dessutom att det nya gasledningsprojektet förverkligas. Det är ett stort frågetecken tillsvidare. Men nog är Koverhar ett alternativ i så fall, säger Lyytikäinen.

Nord Stream påbörjade den finska miljökonsekvensbedömningsprocessen den 25 mars och programmet lades till påseende den 8 april. Man kan komma med anmärkningar och utlåtanden fram till den 6 juni. 


Läs mer i dagens VN/eVN.