Drömmen om ekoby lever

Jukka Ahonala odlar ekologiska grönsaker på Svarfvars gård som ligger mellan Karis och Svartå. Sedan åtminstone fyra år tillbaks när han en dröm om att skapa ett litet ekologiskt byggt och energimässigt självförsörjande samhälle. 
Den grundläggande idén är att det ekologiska tänkandet ska skapa nya arbetstillfällen och bättre ekonomi på landet. Ahonala talar om förädling av ekologiska produkter, kanske till och med för den utländska marknaden. Han har också en idé om att utveckla det så kallade vård på gård-konceptet för till exempel seniorer och långtidsarbetslösa.

– Det är mitt eget projekt och mina pengar. Så man tycker att det inte borde vara så svårt. Men det har blivit mer problem efter hand.
Delgeneralplanen över Svarfvars har varit framlagd till påseende två gånger. De enda anmärkningarna Ahonala vet om är de som Närings-, trafik- och Miljöcentralen och Nylands förbund kommit med. 

– Det anser att man inte får planlägga på jordbruksområde, säger Ahonala.

Bättre i färdig by
Som Nylands förbund ser det ligger det aktuella området utanför områdesreservationerna, det vill säga på ett så kallat vitt område i landskapsplanen för Nyland.
Enligt landskapsplanen ska man på området i första hand utveckla jord- och skogsbruk, fiskerinäring och binäring som stöder dessa. 
Vilka följder en koncentration av ett hundratal invånare på området har för samhällsstrukturen i Raseborg och för regionen har enligt Nylands förbund inte utretts.

– Vi motsätter oss att man utvecklar vita områden så häftigt. Dessutom skulle det splittra samhällstrukturen. Vi tycker att det är bättre att det byggs nära den befintliga servicen, säger Oskari Orenius, landskapsarkitekt på Nylands förbund. 
Enligt Orenius skulle man helst se att motsvarande projekt planeras i befintliga byar där de kunde hjälpa till att hålla kvar eller utveckla den nuvarande servicen på landsbygden. Ekologiska områden i tätorter är också något man borde titta närmare på enligt honom.

Beröm ger tro
Ahonalas möjligheter att förverkliga ekobyn är enligt Orenius upp till staden.
– Kanske han kan börja i mindre skala eller utveckla den befintliga verksamheten. Det är med staden de diskussionerna ska föras.
– Frågan är hur länge jag kan fortsätta med min nuvarande verksamhet om jag inte kan förverkliga någon av mina planer, säger Ahonala själv.
Han är ändå hoppfull. Sitra (en fond som stöder hållbar välfärd) är intresserad av att göra Svarfvars till en föregångare och också Tekes (utvecklingscentralen för teknologi och innovationer) har visat intresse för Ahonalas planer.

– Det gör att man orkar kämpa vidare. Det kanske blir lättare för någon annan att göra samma sak i framtiden.
Ahonala nämner att NTM-centralen i Tavastland har ordnat framtidsworkshoppar för att uppmuntra till nya lösningar för landsbygdens utveckling.

– Därför är det konstigt att Nylands NTM-central säger att det enligt lagen inte är möjligt att planlägga det aktuella området i Svarfvars. Alternativet är jag bygger utan planering. Men det gör inte saken bättre om jag börjar kasta tomter hit och dit. Om en lag är dålig måste den skrivas om. Man måste kunna bygga på landsbygden också.