Stockning på annat håll hot mot förtur på Skåldöfärjan

Vid NTM-centralen bekräftar juristen Meeri Niinisalo att man går i reformplaner.

I flertalet fall – Nagu och Korpo är enligt henne undantagen – är hemorten det utslagsgivande kriteriet. Man behöver inte pendla till jobbet på fastlandet eller som skärgårdsföretagare syssla med nyttotrafik på fyra hjul. Det räcker att man är skriven på en adress bortom färjan för att en ansökan om förkörsrätt skall ge åsyftat resultat.

Långa förtursköer

Det här, i kombination med att trafikmängderna bara fortsatt att öka, resulterar tid- och ställvis i långa köer och väntetider.
Niinisalo kan berätta om gånger då kön av förtursberättigade fordon varit längre än den vanliga kön, och om situationer då icke-förtursberättigade bilister på väg ut till Karlö fått invänta sin halvtimmeslånga överfart medan färjan gjort tre turer med lyckligare lottade medtrafikanter.

Just där, och på färjpassen längs Skärgårdsvägen söderut från Pargas, har problemen varit som störst. Och vid NTM-centralen har man kommit fram till att "någonting borde göras".

Alternativa modeller

Exakt vad, är ännu inte klart. Men det torde klarna i höst, efter att berörda kommuner fått utlåta sig, eftersom man siktar på att nyordningarna skall träda i kraft från årsskiftet.

Enligt Meeri Niinisalo har flera olika modeller diskuterats: Slopa systemet med förkörsrätt helt, slopa förkörsrätten under veckosluten, slopa hemorten eller hemadressen ensam som kriterium men alltså hålla fast vid att arbetsresor och nyttotrafik berättigar till förtur på färjan, slopa hemorten som giltigt kriterium under veckosluten, eller i princip återgå till en tidigare tingens ordning då den som bodde bortom färjan men hade en tillfällig bostad på fastlandssidan inte ansågs ha rätt till förtur.

Lika överallt

Nu skall kommunerna alltså få tycka till. Meeri Niinisalo försäkrar å ena sidan att visst lyssnar man till dem – men gör å andra sidan klart att man från centralens sida uttryckligen strävar efter att förenhetliga systemet.

Samma kriterier för förkörsrätt på Karlöfärjan som på Skåldöfärjan, således – låt så vara, att trafikdirektör Timo Vähämaa vid centralen i ett uttalande i offentligheten inte helt ville utesluta väl motiverade undantag.

Niinisalo framhåller för sin del, att då handläggningen av förkörsrätterna för ett par år sedan koncentrerades till centralen från länsstyrelserna, så var en av motiveringarna just att man ville förenhetliga systemet.

Oklart hur många

De förkörsrätter som länsstyrelserna beviljat och som ännu är i kraft, har NTM-centralen över huvud taget inte koll på. De finns enligt uppgift inte i något register.

Och eftersom centralens registerförare med koll på de tillstånd som beviljats sedan 2010 just nu råkar vara på semester, kan Meeri Niinisalo inte säga hur många de av tillstånden som gäller Skåldöfärjan är eller på vilka grunder de har beviljats.

Hon uppskattar att antalet ligger någonstans mellan 40 och 60, och utgår från att dessa plus de äldre tillstånden "i varje fall stannar under hundra".
I offentligheten har det talats om en förestående halvering av antalet förkörsrätter i och med att kriterierna skärps.

– Det är nog en väl optimistisk bedömning, kommenterar Niinisalo, som nöjer sig med att förutspå en viss minskning då systemet ses över.