Väntande bilar i rad – men körfältet för fordon med förkörsrätt står tomt.

"Problem i Åboland, inte i Raseborg"

– Jag ser det inte som ett problem om några pensionärer på Skåldö skaffat sig förkörsrätt på färjan, säger fullmäktige Lauri Metsämäki, tidigare mångårig ledamot och också ordförande i skärgårdsdelegationen.

 

Med det yttrandet går han rakt på ett fenomen som råkar i skottgluggen om och när NTM-centralen skärper kriterierna för vem som kan få förkörsrätt på de landsvägsfärjor där systemet tillämpas.
Ett annat exempel på vad man vid centralen är benägen att klassa som missbruk, är privata veckoslutsutfärder i firmabil med förkörsrätt.
Ett tredje utgörs av bilister som saknar förkörsrätt för sina fordon men icke desto mindre väljer gräddfilen vid färjfästet.
 
Vad säger Skåldöborna?

Lauri Metsämäki själv har inte förkörsrätt på Skåldöfärjan, och skulle heller inte ha behov av någon dylik om möjligheten gavs. Till sommarstugan kommer han ändå, på sin höjd tre gånger per sommar blir det att vänta på nästa färja.
– I Åbolands skärgård kan det vara ett problem. Men i Raseborg tror jag inte det finns någon anledning att säga att det nuvarande systemet inte fungerar, säger han, och framhåller särskilt betydelsen av förkörsrätt för skärgårdsbor som är mitt uppe i arbetslivet.
Stadsstyrelsens ordförande Ulf Heimberg, SDP, instämmer med sin partikamrat: För dem som bor på Skåldö och jobbar "på andra sidan" är förkörsrätten viktig.
Några problem tror inte heller Heimberg att det nuvarande systemet ger upphov till vid Skåldöfärjan.
Men innan han kan tänka sig att för stadens del ta ställning i frågan, skulle han gärna höra hur Skåldöborna upplever det.
– Man kunde väl kanske göra undantag för små färjor? resonerar för sin del stadsstyrelseledamoten Ira Donner (Gröna).
Lika litet som Metsämäki och Heimberg har hon uppfattat situationen vid Skåldöfärjan som problematisk – den färja som numera korsar Grobbfjärden har rätt stor kapacitet.
 
"Har svalt ganska bra"

Den erfarenheten har också Kristina Lagerstam, som bor i Sundom och driver affär inne i Ekenäs, gjort.
Hon har inte skaffat förkörsrätt – bl.a. eftersom den är fordonsspecifik så blir det bökigt då man har flera bilar i familjen – men klarar sig bra ändå.
På sin höjd kan det enstaka gånger kring midsommar kännas som om förkörsrätt hade varit en god idé.
– Nej, den borde inte inskränkas. Kanske kunde man litet mera kolla vem som är och vem som inte är ortsbo, funderar hon.
Lennart Biström, Skåldöbo och revirinstruktör med rörligt jobb, förstår inte idén med att inskränka på förkörsrätten.
– Helt idiotiskt! 
Är man bosatt eller har ett företag som på heltid verkar i området, skall man kunna få förkörsrätt, fastslår han,
Men noterar också, att köerna vid färjan överlag inte är särskilt långa.
– Den har svalt ganska bra, instämmer han med Ira Donner.