Från stadscentrum till skyltfönster

Enligt arkitekten August Bomans första stadsplan för Hangö år 1873 skulle Boulevarden bli en gata värdig titeln som huvudgata i det framtida blomstrande Hangö. Hangö som stad skulle konkurrera med Finlands främsta. De första femtio åren var allt på god väg.

Boulevardsgatan, som den hette från början, skulle bli bred och kantas av lindar, en äkta boulevard. 1878 fick den stadens första körbana, 1886 tillkom trottoaren. Gårdar och vackra trähus började resa sig på tomterna som köptes av välbärgade affärsmän från Finland och utlandet.
 

Kulmen kortvarig

Planerna var så storstilade att man till och med planerade att gatan skulle få spårvagnstrafik. Som gatan mitt emellan järnvägen och torget i ena änden och stranden och badhusparken i den andra, förenade den de viktigaste områdena i staden.

– Den blev dessutom snabbt en riktig affärsgata. Här fanns både rederiernas och exportföretagens kontor. Glansperioden inföll helt klart i stadens begynnelse. Betydelsen markerades av lindarna, berättar museichef Marketta Wall från Hangö museum.
 

Tro på Hangö

Yrjö Sahlstedt fungerade som Hangös stadsarkitekt på 80- och 90-talet. Han menar att Hangö under det sena 1800-talet stod inför en stor förändring, helt byggd på framtidstro.

– Man hade en hög tro på att Hangö blir en av Finlands viktigaste städer. Därför byggdes flera av husen längs Boulevarden upp av affärsmän från Helsingfors och Åbo.

Den framtidstron syns än i dag tydligt i ett unikt hus längs gatan, det Lignellska. Huset byggdes vid järnvägstorget och blev färdigt 1897, efter ritningar av Lars Sonck. Det fyra våningar höga stenhuset stack ut men skulle knappast bli ensamt bland trähusen. Trähusen skulle få ge vika när flera stenhus byggdes, precis som i Helsingfors.

– Man trodde på en fortsättning. Alla hus skulle bli stora ståtliga stenbyggnader.

Så blev det inte. 

 

Läs mer om Boulevardens resa och hur den upplevs i dag i VN/eVN lördagen 20.7.