Genom galler ser vi varandras liv

I ett land som är förhållandevis tryggt är det svårt att genast relatera till fotografen Renata Barros bilder som föreställer olika former av galler, murar och inhägnader av taggtråd, företrädelsevis hämtade från urbana miljöer i olika länder där brottsligheten är stor.
Ändå sätter hon linsen på en problematik som är högst relevant i många människors vardag på vårt jordklot där man för sin egen trygghets skull, tvingas leva bakom skyddsmurar och många lås. Det kan handla om hem, skolor och arbetsplatser.
 

Cybergaller
Om man i stället lösgör hennes bilder från det konkreta utgångsläget kan man ändå finna många andra områden där hennes bilder har en direkt och berörande koppling även till vardagen här i Finland. I vår cybervärld har plötsligt behovet av att skydda sin identitet aktualiserats, även om inga brottslingar står vid vår ytterdörr
Det penetrerande ögat som ständigt följer besökaren på utställningen kan ses som en symbol för ett övervakningssamhälle som vi ännu inte sett vidden av. Många frågeställningar väcks. När förvandlas det som upprättas som ett skydd för individen, i stället till ett fängelse? Vems rörelseutrymme är det som har begränsats när en avskiljande gräns upprättas? Den som står bakom gallret, eller den som står framför det?
Fotografierna som visas på utställningen är relativt små och helheten ter sig inte i det här sammanhanget särskilt övertygande. Till utställningen hör ytterligare en video, som imponerar desto mera. Här hittas samma tematiska bildblock, men den rörliga bilden i kombination med ljudeffekter skapar en suggestiv helhet som innehåller något trösterikt och mjukt tilltalande.
Här skapas en intimitet genom barns lek och skratt som kombineras med en naken utsatthet där dessa galler och skrank i stället inramar tillvaron i en trygg och inkluderande bubbla.
Speciellt videon väcker associationer kring multikulturella företeelser, bland annat de slöjor som politiken och religionen kan skapa mellan nationer och individer.
Utställningen har tidigare visats även i Sao Paulo i Brasilien, samt även Frankrike.
 

Ljusets mångfald
På Galleri Zebra visas samtidigt Petra Johanna Kumpulainens utställning Kuin Sadussa (Som i en saga) med bilder som är bjärt avvikande från ovannämnda utställning som bär titeln Relax. Här figurerar människomodeller som försetts med olika symbolelement som relaterar till sagans värld. Bilderna är genomgående lekfulla och färgrika.
Under galleribesöket skall man inte missa Maija Savolainens fotoutställning med det långa namnet Inte förrän jag såg en bild av snö eller av träd fick det mening. Utställningen är betydligt mer återhållsam än vad titeln signalerar.
Här har fotografen utgått från ljusets förmåga att avslöja, men också gömma. Bilderna har ett måleriskt anslag, som för tankarna till de stora målarmästarna på 1600-talet och deras utforskande av ljuset i sina bilder.
Här sker det i kombination med ett modernt anslag som skapar visuellt vackra helheter. Fotografierna har kombinerats med textutdrag som både framhäver bilderna, men även samspelar med rummet på ett sätt som framhäver nya rumsdimensioner.