Vattnet som dränker och befriar

Mirakelvattnet

Carina Karlsson

Förlag: Schildts & Söderströms

Poeten Carina Karlssons första roman Mirakelvattnet (2015) följer den åländska kvinnan Johannas liv under en tidsperiod som sträcker sig över sekelskiftet 1900. Romanen är fiktiv men det förekommer verklighetsförankrade element. Berättelsen utspelas på gården Löfvik i Sund dit Karlsson har släktanknytning.

Saknad och skuld

När den egentliga handlingen tar vid anländer Johanna som piga till bondgården Löfvik. Den som har störst makt på gården är gamlamor. I ett tidigt skede är Johanna ute på isen med bonddottern Augusta som åker genom isen och drunknar. Gamlamor kan inte förlåta Johanna och det som skett kommer att prägla Johannas liv. Efter gamlamors död figurerar hon som en ond ande och allt ont som händer ser Johanna som priset hon måste betala för sin skuld.

Johannas axlar tyngs också ner av saknaden efter sin farfar som älskade henne högt. Mirakelvattnet handlar om hur individen på bästa sätt försöker leva med sitt bagage och kämpar med förluster och motgångar. En spricka löper igenom henne. Den helas inte, hur många gånger hon än korsar den.

Inte lätt att tycka om

Johanna skildras som en osympatisk men rättfram person. Redan inledningsvis beskrivs hennes temperament som häftigt och hon ter sig envis: Hon var inte riktigt lätt att tycka om, Johanna. Trulig och sträv i sättet, lätt att förarga. I stunder av ensamhet är Johanna mer sympatisk och då befinner hon sig ofta nära naturen. Då kommer teman som tangerar identitet och existens upp till ytan och det är dessa filosofiskt laddade teman är de mest givande i romanen.

Berättarperspektivet är inte genomgående Johannas utan det sker avbrott där andra karaktärer skildras inifrån, därmed upplevs perspektivet som distanserat. Utflykterna till de övriga karaktärerna är ändå såpass få att läsaren inte hinner fatta tycke för dem. Umgänget karaktärer emellan är ofta ytligt och ömhetsbetygelserna mellan Johanna och hennes man är tvetydiga. Genom dem tar han henne i besittning: Det är sitt bomärke han ritar på hennes kropp.

Vattnet och naturen

Johannas känslor och sinnesstämningar skildras ofta med naturförnimmelser och därmed får naturen en central roll i romanen. Djurmetaforer används för att beskriva människor och Johanna tycker mycket om speciellt en ko och en häst.

Vattnet har en nyckelfunktion vilket motiveras av titeln. Vattnet som ett intimt element ligger i fokus speciellt i kursiverade och lyriska passager där förnimmelser i mirakelvattnet uttrycks. De lyriska passagerna fungerar ställvis. Vattentematiken placerar in romanen i ett finländskt sammanhang och särskilt i ett åländskt; jag tänker på Ulla-Lena Lundbergs sjöfartstrilogi och den senaste Is (2012) och Anni Blomqvists trilogi om Stormskärs-Maja.

I Mirakelvattnet skildras vattnet i både positivt och negativt sken; vattnet både dränker och befriar. Trots att Augusta drunknar i Östra Kyrksundet tyr sig Johanna till vattnet. Vattnet är som livet är, fullt av både hot och möjligheter. Också Titanic omnämns, det stora fartygets undergång på världshavet kontrasterar stilfullt mot den enskilda individens undergång i vattnet intill Löfvik. Att många olika vattendrag förekommer i texten gör det tyvärr aningen rörigt.

Från piga till bondfru

Mirakelvattnet utspelas under en tid då det kyrkliga äktenskapet är en odiskutabel institution. Johanna föder utomäktenskapliga barn och fördöms därmed av prästen. Symboliskt nog brinner själva kyrkan ner, i sin ensamhet ifrågasätter Johanna prästerskapet och den rådande ordningen. Johanna kan inte själv sköta sina ärenden inför prästen utan hon stannar hemma och det är bonden som bestämmer att de ska ingå ett äktenskap.

Som mor och bondfru får Johanna en bättre ställning än hon haft som piga. Johanna gör en klassresa då hon gifter sig med bonden och även med åldern får hon mer makt, hon intar den position som gamlamor haft på Löfvik. När sonen gifter sig med en piga misstycker Johanna ändå vilket uttrycker motvilja mot klassöverskridande. Berättelsen är relevant i och med att den handlar om en person vars utgångspunkt på grund av rådande samhällsordning är ofördelaktig.