Vinterklassiker i dialog med samtiden

Utgångsläget för serien Vinterklassiker är att i början av året presentera den finlandssvenska konstens moderna klassiker på olika nydanande sätt.

Utställning: Vinterklassiker Plats: Galleri Elverket, Ekenäs Till 29.3
Rabbe Enckell, Pamela Brandt, Daniel Enckell, Carolus Enckell, Daniel Enckell, m.fl.

 

Utgångsläget för serien Vinterklassiker är att i början av året presentera den finlandssvenska konstens moderna klassiker på olika nydanande sätt.

Konstnären Rabbe Enckell (1903-1974), kanske ännu mera känd som en banbrytande litterär modernist, har fått äran att inleda. Här har konstnärens porträtt av nära och kära fått vara utgångspunkten. Eller i omvänd ordning, porträtt som bland andra fruarna Aina Eriksson och Alice Kaira i sin tur målat av konstnären.

Rabbe Enckell utmärkte sig delvis som en koloristisk poet, vilket också blir synligt genom de uttryck som präglar inte minst självporträtten och målningarna där någon av hans tre fruar förevigats på duk. Kanske kan man se självporträtten som ett utforskande av det egna konstnärskapet och ett konkret uttryck för ett erkänt starkt psykoanalytiskt intresse? Flera av de mjuka dubbelporträtten harmonierar väl med Enckells egna ord hämtade från lyrikens värld, om att göra ”ditt sinne mjukt av ensamheter”.
Levande och döda

Utställningen synliggör även nutidskonstens rötter genom att lyfta fram tre släktingar och samtidskonstnärer, dottern Pamela Brandt (1950), brorssonen Carolus Enckell (1945) samt Daniel Enckell vars farfarsbror var konstnären själv.

Greppet känns vidgande och möjliggör en dialog mellan nutiden och närhistorien, samt skapar en kontinuerlig överbyggande båge som spänner över olika tidsskikt. Utställningen fungerar även som en försiktig kartläggning av det finlandssvenska kulturlivet under tidsperioden 1920-1970.

Fiskarsbon Daniel Enckell uppger med stor tydlighet att han inte överhuvudtaget låtit sig påverkas av sin kända släkting. Däremot fann han en betydelsefull mentor och stöttepelare i Rabbe Enckells tredje fru,  Aina Erikson-Enckell. Hon finns  avbildad på en stor klassisk oljemålning av Daniel Enckell som leder till associationer med de holländska 1600-talsmästarna

– Jag uppskattar allt som Rabbe Enckell har gjort, men den modernitet han stod för är mig mycket främmande. Genom mitt medvetna val att måla föreställande konst har jag snarare gått emot tidsandan, säger han.

Rabbe Enckells passion för Medelhavskulturen och antikens Grekland hittar sitt kontinuum i Carolus Enckells installation Odysseus, en asketisk sparsmakad och tredimensionell hyllning till den klassiska bildningen.

Pamela Brandts tavlor skiljer sig märkbart från de övriga genom den tydliga symboliken i bildspråket, där vardagliga ting som till exempel en skottkärra, ges en metaforisk eller hemlighetsfull innebörd, när den överbygger ett stup mellan två parallella världar.
 

Lyrik och bild
Vad blir sist och slutligen kvar efter en människas bortgång? Det är en av huvudfrågorna som tränger sig på när man tar del av utställningens rätt omfattande tilläggsmaterial som originalmanuskript, dedikationer, ett dekorerat köksskåp med influenser från antikens myter, samt två äldre dokumentärer (av Chris Zitting och Georg Grotenfelt). De har en sammanlagd spellängd på cirka nittio minuter. Målningarna som omfattar ett fyrtiotal verk är i huvudsak hämtade från privata  samlingar.

Det finns således olika ingångar att närma sig Rabbe Enckell och hans efterlevande, och utställningen kan med fördel avnjutas bitvis och gärna under flera besök.
För den som är välbekant med konstnärens litterära värld, bjuder utställningen på en korsbefruktning mellan olika genrer. Att betrakta ett porträtt av någon för konstnären betydelsefull person för tankarna till dennes diktvärld och strofer som: ”Vad vinner en flyende spegel?/ I flykten går tiden förbi” eller ”När gräset möter/ sin spegelbild i vattnet”.

Kanske var det också så konstnären levde, någon större konflikt mellan konsten, litteraturen och livet förefaller på basen av det material som finns att tillgå inte ha funnits.

Konstnären Rabbe Enckell (1903-1974), kanske ännu mera känd som en banbrytande litterär modernist, har fått äran att inleda. Här har konstnärens porträtt av nära och kära fått vara utgångspunkten. Eller i omvänd ordning, porträtt som bland andra fruarna Aina Eriksson och Alice Kaira i sin tur målat av konstnären.

Rabbe Enckell utmärkte sig delvis som en koloristisk poet, vilket också blir synligt genom de uttryck som präglar inte minst självporträtten och målningarna där någon av hans tre fruar förevigats på duk. Kanske kan man se självporträtten som ett utforskande av det egna konstnärskapet och ett konkret uttryck för ett erkänt starkt psykoanalytiskt intresse?

Flera av de mjuka dubbelporträtten harmonierar väl med Enckells egna ord hämtade från lyrikens värld, om att göra ”ditt sinne mjukt av ensamheter”.

Levande och döda
Utställningen synliggör även nutidskonstens rötter genom att lyfta fram tre släktingar och samtidskonstnärer, dottern Pamela Brandt (1950), brorssonen Carolus Enckell (1945) samt Daniel Enckell vars farfarsbror var konstnären själv.

Greppet känns vidgande och möjliggör en dialog mellan nutiden och närhistorien, samt skapar en kontinuerlig överbyggande båge som spänner över olika tidsskikt. Utställningen fungerar även som en försiktig kartläggning av det finlandssvenska kulturlivet under tidsperioden 1920-1970.

Fiskarsbon Daniel Enckell uppger med stor tydlighet att han inte överhuvudtaget låtit sig påverkas av sin kända släkting. Däremot fann han en betydelsefull mentor och stöttepelare i Rabbe Enckells tredje fru,  Aina Erikson-Enckell. Hon finns  avbildad på en stor klassisk oljemålning av Daniel Enckell som leder till associationer med de holländska 1600-talsmästarna

– Jag uppskattar allt som Rabbe Enckell har gjort, men den modernitet han stod för är mig mycket främmande. Genom mitt medvetna val att måla föreställande konst har jag snarare gått emot tidsandan, säger han.

Rabbe Enckells passion för Medelhavskulturen och antikens Grekland hittar sitt kontinuum i Carolus Enckells installation Odysseus, en asketisk sparsmakad och tredimensionell hyllning till den klassiska bildningen.

Pamela Brandts tavlor skiljer sig märkbart från de övriga genom den tydliga symboliken i bildspråket, där vardagliga ting som till exempel en skottkärra, ges en metaforisk eller hemlighetsfull innebörd, när den överbygger ett stup mellan två parallella världar.

Lyrik och bild
Vad blir sist och slutligen kvar efter en människas bortgång? Det är en av huvudfrågorna som tränger sig på när man tar del av utställningens rätt omfattande tilläggsmaterial som originalmanuskript, dedikationer, ett dekorerat köksskåp med influenser från antikens myter, samt två äldre dokumentärer (av Chris Zitting och Georg Grotenfelt). De har en sammanlagd spellängd på cirka nittio minuter. Målningarna som omfattar ett fyrtiotal verk är i huvudsak hämtade från privata  samlingar.

Det finns således olika ingångar att närma sig Rabbe Enckell och hans efterlevande, och utställningen kan med fördel avnjutas bitvis och gärna under flera besök.
För den som är välbekant med konstnärens litterära värld, bjuder utställningen på en korsbefruktning mellan olika genrer. Att betrakta ett porträtt av någon för konstnären betydelsefull person för tankarna till dennes diktvärld och strofer som: ”Vad vinner en flyende spegel?/ I flykten går tiden förbi” eller ”När gräset möter/ sin spegelbild i vattnet”.

Kanske var det också så konstnären levde, någon större konflikt mellan konsten, litteraturen och livet förefaller på basen av det material som finns att tillgå inte ha funnits.

Utställning: Vinterklassiker  Konstnärer: Rabbe Enckell,  Pamela Brandt, Carolus Enckell, Daniel Enckell m.fl. Plats: Galleri Elverket, Ekenäs Till 29.3