Menos magiska krönikor

Maresi. Krönikor från Röda klostret

Maria Turtschaninoff

Förlag: Schildts & Söderströms 2014, 205 sidor

Trettonåriga Maresi är novis i Röda klostret på ön Menos, dit hon kommit för att fly undan hunger och svält i sina hemtrakter. Ön är så gott som självförsörjande och inga män tillåts landstiga. Maresi och de övriga flickorna i klostret undervisas av klostersystrarna och får ta del av ställets uråldriga magi, där Urmoderns kraft är stark och hennes tre sidor, Jungfrun, Modern och Haggan tillbeds.

I klostret finns Kunskapens hus, ett stort bibliotek där Maresi tillbringar all sin fritid för att ta del av de sju Ursystrarnas kunskap. En dag kommer Jai till ön, och med hennes ankomst skakas den trygga tillvaron på klostret i sina grundvalar. Jai är på flykt undan sin far, en hämndlysten man som inte skyr några medel för att återfinna sin dotter. Maresi får en tung uppgift att bära, samtidigt som Haggans mörker påkallar hennes uppmärksamhet.

Målande miljö

I ön Menos skapar Turtschaninoff en idyllisk och paradisisk plats. Både öns namn och de målande miljöbeskrivningarna med bergigt landskap, bördiga jordar och klarblått vatten för tankarna till den grekiska övärlden. Att Haggans symbol är en orm antyder dock i ett ganska tidigt skede att idyllen är förrädisk. Tack vare Maresis skildring av sina hemtrakter och omnämnande av vasallstater kan handlingen förläggas till en vagt definierad medeltid. Lavora och Akkade från Turtschaninoffs tidigare böcker finns med i periferin; några av klosternoviserna härstammar från de platserna, däribland den lilla akkadeflickan Heo som är en av handlingens mest framträdande bifigurer.

Männens roll

I boken om Anaché är patriarkatets styrka och mäns grymhet ett framträdande tema. Även i den nyutkomna romanen representerar män våld och otrygghet, vilket tar sig i uttryck dels genom det faktum att inga män får besöka ön, och dels genom Jais far, som romanen igenom är ett ständigt överhängande hot. Klostersystrarna betonar trots det att män inte är deras fiender och att de än gång hjälpt en ensam man som kommit till klostret för att söka skydd och helande. Maresi beskriver även sin far som en snäll och omtänksam man.

Möjlighet att identifiera sig

Trots att romanen är förlagd i både en fantasivärld och i en uppenbarligen mycket äldre tid än vår egen innehåller den många drag som särskilt unga flickor säkerligen kan identifiera sig med. Maresi reflekterar ofta över hur det varit att finna sin plats i klostret bland de övriga flickorna och hur hon under de fyra år som gått utvecklats, både inom gruppen och individuellt. Boken om Maresi är betydligt tunnare än föregångaren Anaché, men trots det bjuder Turtschaninoff även denna gång på en alldeles fantastisk historia som liksom hennes tidigare berättelser innehåller en alldeles unik magi. Jag kan bara hoppas att vi får se mera av denna fantasyvärld.