Bokinpackning pågår. Interiör från Schildts boklager i anlsutning till kontoret på Annegatan. Längst till höger lagerchef Carl Rönnberg. Foto: schildts förlags bildsamlingar

Ett sekel och femtusen böcker

Henrik Ekbergs färska historik om Schildts förlag bjuder på många aha-upplevelser för gemene man.

Pärmbild
Frisinne & kvalitet – Ett sekel med Schildts
Henrik Ekberg

Förlag: Schildts & Söderströms 2014. 419 sidor, stort format, illustrerad.

I oktober 2011 fusionerades de konkurrerande finlandssvenska förlagen Schildts och Söderströms. Någonting historiskt skedde. Eller?

När man läser den färska historiken, praktverket Frisinne & kvalitet – Ett sekel med Schildts, skriven av Henrik Ekberg, kommer man snabbt till insikt om att omvälvande förändringar inte är ett nytt påfund.
Också tidigare har förlagens vägar korsats många gånger. Redan 1916 hyste grundaren av Schildts förlag, Holger Schildt, starka planer på att ta över sin konkurrent, vilket inte verkställdes. År 1929 figurerade även företagsnamnet Ab Schildt & Söderström.


Kriget gav glans

Under läsningens gång medvetandegörs man om att tider av turbulens och paradigmskiften, som en följd av starka samhälleliga och internationella skeenden, präglat förlags- och tidningsbranschen också tidigare.
Inte minst andra världskriget i Finland, som kanske något överraskande kom att innebära en riktig guldålder för förlagsbranschen. Pengar fanns i omlopp och den allmänna ransoneringen av konsumtionsvaror gällde inte böcker. Bokläsningen fick inte heller konkurrens av särskilt många andra nöjen.

Om vi backar lite, hittar man också andra saker i förlagets utgivning, som med facit i hand kan te sig överraskande för eftervärlden. År 1934 gav den existerande förlagsenheten Holger Schildt i Stockholm ut den första svenska översättningen av Adolf Hitlers Mein Kampf.


Kvinnor på frammarsch

Bland de cirka femtusen böcker som förlaget gett ut under sin 98-åriga historia, syns också andra verk som i efterhand bär ett betydligt ljusare skimmer omkring sig. Bland dem kan nämnas, bekant för de flesta, Tove Janssons författarskap som ännu in på 2000-talet var lukrativt.

Andra historiskt viktiga namn är bland många andra, poeten Edith Södergran, som knöts till förlaget genom Runar Schildt. Som helhet är speciellt kvinnorna välrepresenterade under vissa tidsperioder i förlagets historia. Tidernas största succé med internationell genomslagskraft kom oväntat via den prisbelönta Katrina (1936) som skrevs av den åländska författaren Sally Salminen. Delar av boken refuserades tidigare av Bonnier.


En hjälte i tiden

En framgångsaga behöver självfallet en personifierad huvudkaraktär. Historiken ger en tydlig bild av Holger Schildt som en person med stark drivkraft, entreprenörsanda och skicklighet i att övertyga människor. Passion med andra ord.

Den egentliga förlagsverksamheten fick sin start 1913 då Holger Schildt lyckades förvärva rätten till Johannes Linnankoskis succéroman Laulu tulipunaisesta kukasta. Redan 1914 omfattade utgivningen 22 titlar. Det som hände sedan är en resa som gått både i dur och moll.

Senare knöts även brodern, författaren Runar Schildt (Görans Schildts far) till förlagsverksamheten. Den riksromerska adelssläkten Schildt härstammade ursprungligen från Tyskland, kom via Sverige och Livland till Finland. Holger Schildt visade redan som barn upp ett genuint intresse för böcker.

I den nära släkten fanns även Werner Söderström, den främsta representanten för den litterärt inflytelserika klanen. Trots det lyckades Holger Schildt som ung inte få arbete på Söderström & C:o, ett förfarande som man sannolikt fick ångra senare när man i stället fick en stark konkurrent att tampas mot.

Inte heller Amos Andersson var inledningsvis intresserad av ett samarbete, med hänvisning till att bokutgivning inte låg inom hans kunskapsområde.
Också han försökte senare sträcka fram handen.


Internationell prägel

Henrik Ekbergs gedigna kunskaper i historia gör att boken inte bara till sin omfattning och fysiska storlek blir imponerande. Författaren placerar smidigt in förlagsbranschens förhållanden och utveckling i en kontext som likaväl synliggör de rådande stämningarna i landet och Europa under hela förra seklet. En tidsepok som präglades av två världskrig och turbulenta skeenden på det ekonomiska området.

Helheten känns i ljuset av dagens mångkulturella värld påfallande internationell. Det är ett resultat av Holger Schildts omisskänneliga och imponerande vilja att spränga både språk- och nationella gränser. På bokmässan i Leipzig var Holger Schildt till exempel en av de första finländska förläggarna. Han gjorde även idoga försök på 1920-talet att nå framgång på den till synes gränslösa ryska marknaden. Det lyckades dock inte som man tänkt sig.


Bonnier hotas

Holger Schildt kastade även blickar västerut och nådde inledningsvis stor framgång i Sverige, men landet blev också delvis hans fall. Så mycket kan sägas att under glansperioden kände till och med Bonnier sig hotade och startade upp en filial i Helsingfors som gensvar på den uppkomna konkurrensen.


Medryckande bok

Läsupplevelsen är långt mer intressant och medryckande än man kanske väntar sig av en historik. Upplägget med sina många variationsrika illustrationer (fotografier, teckningar, brev, avtal mm.) ger tillsammans med enskilda författarporträtt ett läsarvänligt intryck. Däremot kan man elegant om man så vill, skumma de befintliga sidorna med täta författar- och titeluppräkningar, till förmån för mera läsarvänliga sidor.

Boken bjuder på rannsakande läsning för alla som tycker att vi lever i en aldrig tidigare skådad omvälvande brytningstid. Schildts förlag är åtminstone i början av sin levnadstid ett dynamiskt exempel på de möjligheter som finns för den som just då är på alerten. Men som Henrik Ekberg konstaterar så är ännu mycket höljt i dunkel kring Holger Schildts person. Hur kunde han utifrån två tomma händer, avancera till en penningstark magnat på bara få år?

Bakgrund
Författarnamn
  • Holger Schildt kapade bland andra författarna K.A. Tavaststjerna, Yrjö Hirn och Hjalmar Procopé från Söderströms förlag.
  • I boken finns längre författarporträtt på bland andra Arvid Mörne, Hans Ruin, Jarl Hemmer, Yrjö Hirn, Bertel Gripenberg, Eirik Hornborg, Harald Hornborg, Lars Huldén, Irmelin Sandman-Lilius, Bo Carpelan.