Annika Luther. Foto: Cata Portin

Ur lärarnas perspektiv

På ungdomsboksfronten är Annika Luther vid det här laget ett väletablerat namn. Hon har utkommit med ett flertal ungdomsböcker, den senaste De hemlösas stad år 2011.

Pärmbild
Lärarrummet
Annika Luther

Förlag: Schildts och Söderströms 2013, 266 sidor.

Nu är det dags för något nytt, även om hundratals ungdomar visserligen finns med på ett hörn i nyutkomna Lärarrummet. För första gången står dessa inte i centrum – den här gången vill Luther nå ut till en annan publik och närma sig läsare på andra sidan gallret, som hon uttrycker i bokens förord. Författaren är själv lärare, och lärarrummet torde därmed vara ett välbekant territorium.


Brett persongalleri

Lärarna i Diktoniusskolan i bortre Tölö utgör en brokig skara. Här finns den ängsliga språkläraren Tove som helst varken syns eller hörs, nykomlingen Freddu med en ingenjörsexamen i bagaget, elakingen Mirri och trygga, stabila Magdalena som närmar sig pensionsålder.

Vidare möter läsaren rektorn Mikaela, ambitiös men oerfaren, skolans populäraste lärare Max samt biologi- och geografiläraren Jenny som har en del att tampas med utanför skoltid. Den 12 augusti 2013 står dessa inför skolstart, vissa mer motiverade än andra men samtliga (lyckligt) omedvetna om vad det kommande läsåret har i beredskap för dem.

Även om persongalleriet är brett har man inga svårigheter att hålla isär de olika karaktärerna, eftersom alla besitter mycket utmärkande personlighetsdrag. Inledningsvis känns de olika personligheterna aningen karikerade och enkelspåriga, men växer dock till sig under handlingens gång.


Humor och allvar

Handlingen är till stora delar väldigt humoristisk, och efter att ha läst om okoncentrerade lärare, tissel och tassel i lärarrummet bakom andras ryggar och hemliga romanser som inte är så hemliga trots allt, ter sig klyftan mellan lärare och elever ganska liten. 

Skolvardagen skildras på ett underhållande sätt, där lärarna tampas med misslyckade lingonplockarutflykter, utdragna författarbesök och ett lärarrumskylskåp som hotar svämma över. Allt är ändå inte roande underhållning, och att jobba på en skola som rymmer både högstadium och gymnasium är inte helt okomplicerat. Allvarliga teman som mobbning och ensamhet tas upp och återges på ett hjärtslitande sätt, samt den maktlöshet man som lärare kan stå inför när allting rämnar. 


Finlandssvenskt

Den finlandssvenska miljön tydliggörs också på flera plan. Helsingforssvenskan med sina många finska inslag är ständigt närvarande, och hänvisningar till muminvärlden är frekvent återkommande. Jenny läser till exempel Tove Janssons Vem ska trösta knyttet för sin son, Magdalena jämför sig själv med en jävla muminmamma, och Mikaela kallar i ett argt ögonblick en förälder för en neurotisk filifjonka.

Även om Luther i första hand menar att denna roman är en arbetsplatsroman och en vuxenroman skulle jag gärna rekommendera den även för yngre läsare. Både språket och innehållet är lätt att ta till sig, samtidigt som en roman berättad ur olika lärares perspektiv ger en ny och uppfriskande synvinkel.