Om arabisk kultur

I dessa dagar när det på många håll förekommer en fientlig och nedlåtande inställning till araber och muslimer kan det vara all anledning att bekanta sig med den arabiska kulturens gyllene tid.

Pärmbild
Nytänkarna. Den arabiska vetenskapens gyllene tid
Jim Al-Khalili

Översättning: Margareta Eklöf.
Förlag: Bonniers 2012. 339 sidor, illustrerad.

"De flesta vetenskapliga framsteg är röriga, komplicerade och långsamma."

Boken Nytänkarna behandlar också orsakerna till den arabiska kulturens nedgång. Originalet är skrivet för två år sedan på engelska.
Författaren till denna intressanta bok, Jim Al-Khalili, är en herre med god kompetens för att författa verket. Han är professor i teoretisk fysik vid University of Surrey, är född och uppvuxen i Baghdad med en brittisk mor och irakisk shiamuslimsk far med persiska rötter och har till och med en ayatolla som farfarsfar. Dessutom är han ateist och betraktar sig själv som en objektiv kommentator. Denna bakgrund var föga lämplig i Saddam Husseins Bagdad och familjen hade det besvärligt.

Många kulturer

Boken redogör för den urgamla Urukkulturen i Tvåflodslandet och de viktiga uppfinningar som redan då gjordes, såsom hjulet, metallegeringar, drejskivan, sigill, tegelslagning och icke minst skrivkonsten. Många olika kulturer och folk har dominerat såsom akkadier, ururer, sasanider, umayyader, abbasier och seldjuker. Längre fram i historien betonas de gamla grekernas betydelse inom naturvetenskaper och filosofi och den viktiga roll som översättarna spelade när det gällde att rädda denna kulturskatt. Arabiskan var huvudspråket medan översättarna kunde vara perser, kristna och judar men även språkkunniga araber.
Islams uppkomst och utbredning behandlas givetvis och många av kaliferna var i hög grad kulturellt intresserade, den främste kanske Al-Ma’mum, samtida till Karl den store och son till Harun al-Rashid, kalif, poet och forskare. Likaså stöddes vetenskaperna av många förmögna mecenater. Författaren påpekar ofta att många av de aktiva arabiska vetenskapsmännen inte bara nöjde sig med de grekiska tankarna och uppfinningarna utan utvecklade och förbättrade dem. Våra siffror har vi ju fått från araberna som i sin tur tog dem från hinduerna, medan européerna ännu kämpade med de opraktiska romerska siffrorna.

Olika forskningsgrenar

I olika kapitel behandlas sedan forskningen i allmänhet bland araberna och grenar såsom matematik, algebra, filosofi, medicin och fysik i synnerhet. En del av texten kräver kanske lite mer ingående kunskaper i matematik, men författaren säger tröstande att de svårbegripliga sidorna kan man hoppa över. Ett skilt kapitel ägnas Andalusien och arabernas tid som herrar över södra Spanien. Biblioteket i Córdoba omfattade cirka en halv miljon böcker, medan klosterbiblioteken i Europa kunde ha ett par hundra skrifter. En kännare av arabisk kultur var munken Gerbert som sedermera avancerade till påven Silvester II.
Kalligrafin stod högt i kurs vilket var en orsak till att man såg ner på tryckkonsten. Andra orsaker till den arabiska kulturens nedgång från 1500-talet framåt var den religiösa konservatismen, gammal administration, avsaknad av reformer och korruptionen. I boken behandlas ett stort antal framstående arabiska vetenskapsmän, som inte här kan närmare upptas. I slutet av boken finns emellertid en längre förteckning över de viktigaste. Boken är klart skriven, den vidgar perspektivet och bör kunna intressera en var som gärna läser om populärvetenskap. Ibland irriteras läsaren kanske av alltför många lovord om huvudpersonerna.