I målarskolan är färgerna kung

Solen fullkomligen flödar in genom de stora ateljéfönstren denna mellandag i december.

Några av kursdeltagarna på Larsons målarskola blir tvungna att flytta på stolar och bord eftersom ljuset är så intensivt penetrerande att oljefärgerna på duken nästan ser ut att upplösas.

Den lokala konstnären Larson Österberg har redan ett dussintal gånger hållit sina omtyckta målarskolor i oljemålning för vuxna. Till den här två dagar långa kursen som pågår i målarsalen där Mikaelskolans högstadium vanligen huserar, har fyra deltagare kommit. Två är från Helsingfors. De andra är västnylänningar.

Kunskap ger snabbhet

Först på programmet står en noggrann och grundläggande genomgång av hur man blandar till färger efter att man preparerat sin palett. En kunskap som många erfarna, men kanske självlärda målare inte alltid har. Resultatet blir ofta smutsiga färger.

– Det är viktigt att lära sig grunderna från början för att få upp snabbheten när man vill hitta rätt nyans, säger Larson Österberg.

Själv hade han målat redan i ungefär tjugo års tid, och arbetade till en början utifrån den kaxiga devisen att "hur svårt kan nu det här vara".

– Med den attityden kom jag rätt långt, men fick mina ögon öppnade på en kurs av min lärare Riggert Munsterhjelm, säger Larson Österberg.

Under kursens gång insåg han sina egna begränsningar, och den kunskap och visdom han lärde sig kändes motiverande att få lära ut till andra. Larsons målarskola blev det forum där nya entusiaster under flera års tid fått lära sig samma viktiga grunder.

– På två dagar får man lära sig vilket minimum av material man behöver och dessutom att lära sig hur man undviker de vanligaste misstagen. Ett av dem är till exempel att man använder för mycket vitt.

Lyckade försök

Till Larson Österbergs kurser har kommit både längre hunna och nybörjare. Enligt Österberg har även gruppen en sporrande och positiv inverkan på många som annars gör sina första försök i ensamhet.

Några av deltagarna har valt att återvända flera gånger för att uppliva gamla kunskaper och få möjlighet att reptera tidigare inlärt stoff. Till dem hör Margherita Zilliacus som deltar för tredje gången.

– Jag målar inte särskilt mycket hemma, men det här är ett roligt sätt att komma i gång igen. Här finns fin samvaro och fram för allt är det roligt. Jag har varit jättenöjd med kursens format, säger hon.

Camilla Klingstedt från Karis hör även till dem som deltagit tidigare. Redan från unga år har hon varit intresserad av att rita. Inför den stundande pensioneringen bestämde hon sig för att äntligen förverkliga en dröm och börja prova på oljemålning. På den vägen är hon.

– Oljemålningen ger fler möjligheter. Larson vill att vi skall våga släppa loss och inte fastna i detaljer. Det är befriande, säger hon.

Öva på skalorna

Larson Österberg håller med. Det handlar om att inkludera den mentala sidan av måleriet i stället för att enbart fokusera på teknik.

– Lär dig släppa kontrollen och börjar våga kanalisera det flödet som kommer igenom dig. Det är en härlig känsla, säger han.

Men samtidigt finns den andra sidan där. Att ha koll på färgernas inbördes egenskaper. Att kunna varsebli paradoxerna mellan en målad yta och verkligheten. För att få in ljus i sin bild när man målar, så är vitt sällan det bästa alternativet. Larson Österberg upprepar sitt mantra "Var försiktig med vitt". Och dagens första övning kan börja. Det handlar om att träna på "skalorna" – i det här fallet färgskalorna.

– Om du ger en violin till någon som aldrig spelat tidigare så kommer det att låta gräsligt. Det är samma med måleriet. Man måste öva skalor, och det här är ert viktigaste hjälpmedel.

Larson Österberg håller fram en trasa.

Han går fram till sitt övningspapper och förevisar hur man kan bygga upp färgernas olika skalor. Från ljust till mörkt. Mörkt till ljust. Utan att tappa bort den ursprungliga färgen på vägen. En helt ny vetenskap utkristalliserar sig för de oinvigda.

– Hur skall man komma ihåg allt det här? undrar någon förskräckt.

Våga experimentera

En halvtimme senare börjar det redan arta sig. Aurea Tanttu är den yngsta deltagaren på kursen, och hon finner snabbt sin egen stil. Färger i olika styrkor börjar snart fylla hela pappret medan de andra mer håller sig innanför givna rutor. Här finns harmoni, och en säkerhet i hennes penselförning. Men den orange färgen är fortsättningsvis för eldig. Hur skall man åtgärda det?

Tillsammans lyckas man lösa problemet. Vitt visar sig vara en gångbar väg trots allt. Färgernas mysterium framträder.

Det som skulle bli ett färgprov visar sig faktiskt bli en färdig målning med både skuggor och transparens.

Bakom henne sitter mormor Katy Hertell med sin färgpalett. Hon har tidigare sysslat med keramikskulpturer och kom med på kursen via en vän som rekommenderade den.

– Jag hoppas att få lära mig måla lite friare, säger hon.

Den första övningen var inte så enkel. Det röda började plötsligt dra alltför mycket mot brunt. Men det gör ingenting. Med hjälp av palettkniven är det enkelt att skrapa bort sina misslyckanden. Det är bara att börja på ny kula.

Att våga är att vinna.