Den naturliga sorgen
Sorg och död är ofta tabubelagda ämnen i vårt samhälle, men konstnären Heidi Hänninen vågar ändå ta i och porträttera dessa teman i sin konst.
Sorg som tema är ett svårt ämne att behandla. I sin utställning Picknick för sorgsna försöker konstnären Heidi Hänninen ändå porträttera temat i alla dess olika skepnader, och bjuder också in besökarna att färga upplevelsen med sina egna skepnader.
Sorg som ämne är naturligt väldigt tungt, vilket också reflekteras i konstverken genom användningen av betong. I alla verken används betong i samband med lättare material för att demonstrera den tyngd som all sorg bär med sig. Betongen är ett genomgående tema i alla verk i utställningen.
Tid och det personliga
Ett annat genomgående tema i utställningen är klockor. Flera olika sorters klockor hänger på väggarna i utställningens alla rum, och inga av dem visar samma tid. Tid är en central del i behandlingen av sorg, och det eviga tickandet från klockorna kan ses som en reflektion över hur det kan kännas som en evighet för somliga att behandla och komma över sin sorg.
I utställningens första rum finns flera små ihåliga betongkuber på rad. Inuti varje kub finns en bild av en grav, en blomma, eller någon form av minnesmärke för en avliden person. På de två andra väggarna finns klockor. Det här rummet kan tänkas symbolisera den råa sorgen, som alla känner när någon nära avlidit. Rummet är den starka, mycket personliga sorgen, som drabbar var och en specifikt.
Sorgen är naturlig
I nästa rum finns flera betongblock med plastblommor som sticker ut. Sorgen är inte evig, utan måste förr eller senare ge vika för livet som fortsätter. Klockornas tickande ekar ännu i det andra rummet, som för att påminna att tiden det tar för var och en att behandla sin sorg varierar, men att vi alla kommer dit så småningom.
Naturen, och framför allt blommor, förekommer starkt i utställningen. I det första rummet finns de närmast på fotografierna inuti betongkuberna, var de hyllar den avlidne och blir en del av den personliga, egna sorgen, men i resten av utställningen representerar blommorna snarare livet och vad som kan växa fram ur sorgen när vi kommit till den fasen. I det andra rummet spelas dessutom naturljud, som för att understryka dödens och sorgens naturlighet.
Måla din sorgesten
Picknick för sorgsna är inte en monolog, utan snarare en dialog mellan konstnär och besökare. I det sista rummet uppmanas besökare att måla en sten som motsvarar deras sorg till storleken och formen, och lämna den bland andra sorgestenar. På så sätt vill konstnären uppmana utställningens besökare att dela med sig, och kanske lämna bakom sig, sin sorg.