Fylligt om Hangö
Tidskriften Skärgård visar med föredömlig bredd hur mycket intressant som Hangö udd ruvar på.
"Att bo i Hangö är perfekt för en fotograf".
Det skriver gymnasieläraren och fotografen Johanna Sandin i en artikel i senaste utgåva av tidskriften Skärgård.
Hangöbon Sandin har havslandskap som favoritmotiv och konstaterar att hemstaden för henne därför är det ultimata stället att ströva omkring med kameran. De fem bilder som publiceras i samband med artikeln visar inte endast att Johanna Sandin är en god fotograf, utan också att Hangö kan visa upp verkligt måleriska landskap under olika årstider.
Skärgård 2/2015 har Hangö som tema och utgör ett både fylligt och välskrivet paket. Det aktuella numret omspänner 108 sidor och innehåller närmare 20 artiklar.
Tidskriftens redaktör Håkan Eklund har lyckats engagera flera goda skribenter.
Turbulent fågelliv
"Hangö är nog landets mest maritima stad, mitt i havets famn", konstaterar forskaren Mikael Kilpi som belyser Hangöbornas nära förhållande till havet. Kilpi redogör också för flera av skärgårdsfåglarnas tillstånd och utbredning – en framställning som visar både toppar och dalar.
"Det anmärkningsvärda i turbulensen ute på fågelskären är förändringens hastighet, för det har gått fort – snabb kolonisering och snabba krascher", konstaterar han.
Tre kändisar
Tvärminnetrakten är vacker och sängkläderna bra, men detsamma gäller inte sängarna och madrasserna. Bland annat det omdömet gav Jean Sibelius under sin vistelse i Tvärminne sommaren 1902. Birgitta Ekström Söderlund, tidigare museichef i Hangö, berättar i en levande och sympatiskt hållen text om den kända tonsättarens vistelse på Hangö udd, där han hann både arbeta och festa.
Ekström Söderlund bidrar också med artiklar om Zacharias Topelius fisketurer i Tvärminnetrakten och Gustaf Mannerheims sommarparadis i Hangö och verksamheten kring det.
Ytterligare publiceras en text av henne om sillfisket på Ishavet på 1930-talet, en berättelse som ingått i publikationen "I Hangö som på utländsk botten II" (2007) och som gott försvarar sin plats också här. Det finländska sillfisket i Ishavet skedde bland annat med Hangö som hamn och utgör en rätt speciell bit i vår maritima historia.
Marketta Wall, även hon tidigare museichef, belyser en annan bit av stadens mångsidiga historia, nämligen emigrationen.
Mera förflutet serveras genom två texter av lokalhistorikern Tomy Karlsson. Båda helheterna, "Sovjetarrendatorernas ankomst" och "Hangöudd som krigszon", bygger på artiklar som publicerats i författarens tidigare verk, men de sitter väl även i det här sammanhanget. Den sovjetiska parentesen hör till de mer dramatiska kapitlen i Hangös förgångna och tål lyftas fram även för en publik som inte primärt orienterar sig mot krigshistoria.
Muntra minnen
Hangö sommaruniversitet uppmärksammas genom flera artiklar. Rektor Fredrik Åberg inleder helheten med en sammanfattning av den här sommarakademins historia och utbud.
Sociologen Thomas Rosenberg, även känd kolumnist, skriver om sina upplevelser som först studerande och senare föreläsare vid sommaruniversitetet. Rubriken "Muntra minnen från Hangö sommaruni" avslöjar att skribenten valt att fokusera på verksamheten utanför föreläsningsrummen, en nog så viktig bit under 1970-talet som texten handlar om.
Fotografen och skribenten Lotta Rehnman har träffat tio personer som alla är knutna till Hangö och låter dem berätta varför de trivs i staden. I den här helheten möter läsarna bland annat yrkesguiden och slow foodkocken Tarja Kvarnström samt Teddy Nordling, en av landets mest kända handbollsprofiler som efter avslutad spelarkarriär utomlands på nytt slog ner bopålarna i sin gamla hemstad.
Det aktuella numret finns till salu på turistbyrån i Hangö.