Festivalerna synades i sömmarna
Festivalpubliken vill ha atmosfär, fräscha toaletter och bra program. – Nyttig och behövlig undersökning, tyckte festivalarrangörerna om färsk rapport.
– Den här undersökningen bekräftar det vi hela tiden försökt göra. Bland annat att nå ungdomar och locka en sådan publik till orten som kanske tidigare knappt vetat att vi existerat, säger Börje Mattsson som representerar Faces Etnofestival.
Festivalen skiljer sig nämligen markant från de övriga som ingår i den publikundersökning som initierats av Svenska kulturfonden och som presenterades på ett region- överskridande seminarium på Tryckeriteatern på fredagen.
Undersökningen bekräftar det som många arrangörer redan vet från tidigare. Publiken representeras främst av kvinnor i mogen ålder. De stora frågorna är vad skall man göra för att locka männen att komma? Hur skall man nå åldersgruppen 25–55-åringar?
– Det här är en utmaning för oss som är med och ordnar Bokkalaset i Ekenäs, säger Raseborgs kultursekreterare Lotta Lerviks.
Rapporten ser hon i likhet med flera av de andra festivalarrangörerna som intressant och behövlig. Sällan har arrangörerna själva tid och resurs att utföra liknande utredningar.
– Det som överraskade mig var att så stor andel som 40 procent av vår publik faktiskt kommer längre ifrån. Bokkalaset ordnas på hösten då det inte ens är semestertider. Här kunde man utveckla ett bättre samarbete med turistbyrån. Det verkar vara möjligt att förlänga säsongen, säger hon.
Tomatkarneval
Med på seminariet fanns också Ann-Katrin Enqvist som representerar Tomatkarnevalen i Närpes. Med sina 15 000–20 000 besökare under två dagar i början av juli, hör den till de mest välbesökta festivalerna i undersökningen (jfr. Bokkalaset och Faces Etnofestival som vardera samlar 5 000 besökare). Här träffas ortsbor och emigranter. Den enda gatan i staden stängs av och fram kommer i stället ett sjuttio meter långt bord med tomater i olika valörer. Förutom tomater har man även ett rikt lokalt program, där speciellt ungdomarna får uppträda med sådant som de övat in under året.
– Många ställer nu för tiden sin semester efter Tomatkarnevalen. Vi har fått ett nytt kulturhus i Närpes, och snart kan vi erbjuda ännu mera program. Vi når alla åldrar, säger hon.
Satsa på toaletter
Forskaren Marjana Johansson betonar att man kan särskilja två olika typer av festivaler, dels folkfesterna och så kulturfestivalerna där programmet står i centrum, och dit även många söker sig på grund av professionellt intresse. Till dem hör till exempel Bokkalaset och Hangö teaterträff. Ser man till Finland överlag, så är musiken den dominerande genren på festivalfältet.
I undersökningen framgår det klart och tydligt att när publiken får rangordna de faktorer som de anser vara viktigast för en bra festival, så kommer själva atmosfären högst på listan.
– Det immateriella ses som viktigt, säger Johansson.
Samtidigt har påfallande många lyft fram betydelsen av bra toaletter.
– Det är sådant man kanske inte tänker på som arrangör, men som är viktigt för festivalupplevelsen.
Gott råd till nya
Överlag får de festivaler som ingår i utredningen gott betyg. Många är väletablerade och kan uppvisa en kärnpublik som återkommer år efter år. Många av festivalerna tenderar också att dela på sin publik.
Bokkalaset och Hangö teaterträff kännetecknas av en publik som kan beskrivas som riktiga storkonsumenter när det gäller kultur.
– Många sade sig ha besökt sex eller flera kulturevenemang under det senaste året, säger Marjana Johansson.
För dem som vill arrangera en helt ny festival ger hon följande råd.
– Programinnehållet är förstås mycket viktigt att tänka på. Sedan gäller det att etablera en närvaro och försöka få en god kontakt med andra samarbetspartner, till exempel staden.
Hur nå publiken?
Bland arrangörerna upplevs i bland själva marknadsföringen som problematisk. Men utan publik, ingen festival. De dominerande kanalerna som gjort att publiken hittat fram till festivalerna var ännu 2013 lokalpressen och personliga rekommendationer.
Bland de arrangörer som fanns representerade på Tryckeriteatern, framgick det att fältet förändrats under de senaste två åren.
De sociala medierna, bland dem Facebook, ansågs nu viktigare än tidigare som ett kompletterande element för att få fram information och nå sin publik.
När övergår ett vanligt evenemang till att bli en festival ? undrade en publikröst.
– Det finns vissa kriterier som vi ställt upp för den här undersökningen. Däremot tenderar arrangörerna själva att ibland välja ordet festival för att det i sig är en lockande etikett som för tankarna till människovimmel, säger Marjana Johansson.
FAKTA OM FESTIVALRAPPORTEN
Publikundersökningen som initierats av Svenska kulturfonden gjordes i form av enkäter utgående från ett urval av fjorton olika festivaler som hölls 2013. De som undersöks har alla erhållit bidrag av fonden. År 2010 utfördes en första regionrapport inom samma område.
Syftet med rapporten Det är publiken som gör festivalen, är bland annat att erbjuda festivalarrangörerna nya idéer och ge dem en möjlighet att granska sig själva kritiskt.
Sammanlagt samlade man in 962 svar. Av dem som besvarade enkäten var 62 procent kvinnor. Hela 65 procent var 45 år och äldre. Utredningen har gjorts av forskaren Marjana Johansson som tidigare doktorerat inom ämnesområdet festivaler.
Från Västnyland ingår Bokkalaset i Ekenäs, Hangö Teaterträff, Musik vid havet och Faces etnofestival.
Övriga festivaler är Baltic Jazz, Jakobs Dagar, Kimitoöns Musikfestspel, Korpo Sea Jazz, Kulturen vid ån, Mariehamns Litteraturdagar, Monäsrodden, Musikfestspelen Korsholm, Sibeliusdagarna i Lovisa, Tomatkarnevalen i Närpes.