Glödande hav av tavlor
Räddningsbåtar, elefanter, änglar och kvinnor. Konstnären Raimo Mattson är mycket produktiv.
Omfattande och färgsprakande. Det är det första intrycket man får av Åbokonstnären Raimo Mattssons (född 1965) utställning Avsikter som pågår i Hangö stadshusgalleri den här månaden.
Konstnären har anordnat utställningar sedan 1990-talet och under de senaste åren har det blivit flera i året. De flesta av de sextio målningarna är i stort format, och gjorda under åren 2013-2015. Vi talar alltså om en ytterst produktiv konstnär.
Konstnären själv beskriver sina tavlor som en slags poetisk längtan och på den punkten kan man hålla med honom. Däremot inte när han beskriver sitt konstnärliga uttryck som "milda färgskalor och med flytande konturer". Snarare är det just det modiga färgvalet och konturerna som blir kvar på näthinnan.
Färgerna går visserligen ofta i en grå färgskala, men orangeröda, blåturkosa och till och med signalgula inslag är ofta återkommande.
Titel och bild
Konstnären målar nästan genomgående utifrån stora långa linjer, där man före den egentliga färgläggningen kan se kroppsformationer som påminner om krokiteckning. Utgångsläget ser ut att ha varit att snabbt fånga olika gestalter, ofta är det änglar eller kvinnor. Dessa målningar är ofta lite drömska, och behagfulla med titlar som "Efter alla år" eller "Förlåt".
Det är inte alla gånger som titlar och målningar samverkar med varandra, men på den här utställningen ger texten ytterligare en dimension till helheten. Konstnären har även gett ut en samling bildsatta texter, vilket kanske kan vara en orsak till ordens betydelse i sammanhanget.
Visuellt tilltalande
Ett annat ofta återkommande objekt är trädet. Också här handlar det om studier av dess formationer, men tyvärr känns objektet ofta statiskt och en aning påklistrat, vilket inte är fallet när det gäller skepnaderna eller mer vaga naturelement som grässtrån.
En jättelik tavla av en elefant på en turkosfärgad bakgrund fångar min uppmärksamhet, likaså stannar några besökare upp och betraktar den intresserat. Bilden ger ett amatörmässigt uttryck, som inte i det här fallet kan kategoriseras utifrån en naivistisk konstdefinition, snarare då naiv. De goda målningarna är så många till antalet, att utställningen helt klart vunnit på en striktare sovring, för ett mer gediget och professionellt helhetsuttryck.
Utställningen är de facto på alla sätt givande. Man kan med fördel använda ordet "dekorativa målningar" som inte skall tolkas som förklenande. Många av målningarna är nästan affischliknande och skulle platsa ypperligt väl i många officiella miljöer, men också i moderna hem med ljusa höga väggytor. Prisnivån är skälig och erbjuder ett tänkvärt alternativ för den som kanske står i beråd att från en vanlig inredningsaffär skaffa sig inramade reproduktioner som varken är unika, eller handgjorda.
Glödande i ett ymnigt hav av tavlor