Gå med Lotta på julkafé
Julstämning från 1930-talet råder på museigården i Ekenäs. Julutställningens röda tråd är berättelsen om Lotta på Bråkmakargatan.
Astrid Lindgrens karaktär är nu alltså Lotta på Gustav Wasas Gata. Även här bor hon i ett gult hus. Det är Borgargården som i år endast har nedre våningen öppen då Lotta bor i en vanlig medelklassfamilj som inte har fina salar och salonger i hemmet.
Utställningen Lotta och julen inleds redan i Blombergska huset, den röda byggnaden som de senaste år blivit barnens hus vid museicentret Ekta.
Här är det inga skyltar som säger att man absolut inte får vidröra föremålen. Tvärtom är stolarna avsedda att sitta på.
Huset är nu kafé. Lite före jul har Lotta nämligen varit med syskonen Jonas och Mia-Maria i stan och julhandlat och träffat sin far som blivit så glad att han velat bjuda dem på kakao och bakelser.
Kaffebjudning på gammalt vis
Utställningsbesökaren möts i år av glad personal som bjuder på en kopp kaffe eller ett glas saft, och kanske pepparkaka. Sedan är det bara att slå sig ned med en kopp från den tidstypiska servisen, kanske rentav vid samma bord som Lotta.
– Det här är ett sätt för besökaren att delta i utställningen. Vi vill alltid ha med någonting nytt och någon form av interaktivitet, säger utställningsamanuens Vesa Kiljo.
Han har tolkat originalböckerna om Lotta så att de utspelar sig ungefär på 1930-talet.
– Kafékulturen var ännu ganska likadan som på 1800-talet, med vita tygdukar, svartklädd personal med vitt förkläde och bordsservering.
Vid denna tid hade överklassen inte längre i samma utsträckning som tidigare råd att hålla sig med hushållerskor och de äldsta togs omhand av anhöriga och frivilliga.
Ett exempel på detta finner vi i byggnaden Drängstugan som nu är tant Bergs hem. Lotta och besöker den nästan sängliggande damen med sin mamma och har med sig julgåvor.
Granar nu vanliga
Ovanför köksbordet hänger en julgran från en krok i taket.
– På trettiotalet blev julgranar allmänt förekommande på landsbygden. De hör till traditionerna som spred sig snabbt med folkskolan. Ofta stod de på bordet, men med tiden började man hålla sig med allt större gran. Arbetarna hade den ofta hängande från taket, säger Kiljo.
De första julgranarna hade överklassen i Helsingfors på 1800-talet. Även vid Svartå slott var man tidig med traditionen.
Väl hemma i köket hjälper Lotta sin mamma att tillreda sillsallad och hon är ivrig eftersom hon ju kan allt.
– Det är alltid viktigt med mycket mat på julen. Vid den här tiden började våra julmatstraditioner vara klara, med skinka, lådor, lutfisk, gröt, sillsallad och så vidare. Julgädda var ännu vanligt förekommande, säger Kiljo.
Lottas familj har tagit på sig finkläder och plockat fram sin finaste servis till julmiddagen.
Öppnar i dag
Julutställningen omfattar också det Lindbladska huset. Där kan man se ett tidstypiskt besök hos fotografen.
– Nästan alla, även de fattigaste gick minst en gång i livet till fotografen, säger Kiljo.
Utställningen pågår till och med den fjärde januari och är öppen on–sö klockan 11-17.
I dag (lördag) på öppningsdagen är det fritt inträde, och saft- och pepparkaksbjudning.